Inspireras av de nya metoderna

Jordbruket i Sverige och många andra länder har många utmaningar. Bristande lönsamhet och låg självförsörjning, successiv utarmning av jorden med sämre avkastning och lägre kvalitet som resultat. Samtidigt ger jordbruket utsläpp av koldioxid när det istället skulle kunna vara en kolsänka. Svenska kyrkan har ett speciellt ansvar som kyrka och som ägare av både jordbruk och skogsbruk, för att bevara Guds Skapelse genom minskade koldioxidutsläpp och hållbart jordbruk som bevarar och förbättrar jorden.

Regenerativt jordbruk försöker hitta lösningar på många av dessa problem. Hasta ekologiska gård som ligger strax utanför Arboga demonstrerar flera lösningar. Gården drivs av Stefan Schörling som har investerat mycket i nya metoder och förbättrad teknik.

Hasta gård har mycket inspirerande metoder, cirkulärt, ekologiskt, storskaligt, tekniskt avancerat, lönsamt. Det finns många ekologiska gårdar i Sverige som gör ett utmärkt arbete med en kombination av djurhållning och växtodling. Denna gård är dock speciell genom att enbart satsa på växtodling. Dessa metoder skulle kunna spridas till större delen av Sveriges jordbruk som ju också oftast är storskaligt och enbart har växtodling.

Det finns flera problem med dagens konventionella jordbruk med konstgödsel. Ett problem är läckage av koldioxid genom förlust av mull i jorden genom plöjning och att jorden ligger bar långa tider. En uppskattning är att i genomsnitt 2 ton koldioxid läcker per hektar och år. Ett annat problem är användning av gifter vilket riskerar att ha långsiktiga negativa effekter både på människor och natur.

Stefan odlar utan konstgödsel, framställer egen gödsel, minimerar plöjning, samodlar flera grödor för att binda kväve och öka bördigheten, samt tillför även biokol. Vitklöver sås på hösten, binder kväve under höst och vinter, och plöjs upp strax före sådd på våren. Han uppskattar från liknande experiment att de kan lagra ca två till tre ton kol (vi menar här ton koldioxid) i jordbruksmarken, och undvika att jorden läcker koldioxid genom oxidering vilket är normalt i dagens konventionella jordbruk. Eftersom de inte använder konstgödsel sparas energi, undviks importberoende och utsläpp av lustgas som är en växthusgas 300 gånger starkare än koldioxid. 

De har utvecklat en metod och maskiner att framställa fermenterad gödning från ogräs och skördrester. I Sverige finns det cirka 2,5 miljoner hektar åkermark. Om dessa metoder skulle införas på 2 miljoner hektar på sikt (ett långsiktigt och svårt projekt, men genomförbart om viljan och ekonomin finns, förutsätter nog statligt stöd) skulle utsläpp av cirka 4 miljoner ton koldioxid undvikas och 6 miljoner ton lagras, en förbättring med 10 miljoner ton årligen – lika mycket som utsläppen från alla Sveriges personbilar.

En viktig princip är att biokol och svampmycel frigör mineraler och överför näring från jorden under växtperioden. Kvävet kommer från baljväxterna och kvävefixerande bakterier. Marken är alltid beväxt med baljväxter så att jorden näringsätts under höst och vinter. Spannmål och baljväxter odlas i samodling, Växterna hjälper varandra och näring och energi tas från luften och solen, med mineraler från jorden samt från tillförd biokol och egenframställd naturlig gödsel.

Därför uppmanar vi Svenska kyrkan att inspireras av metoderna på Hasta Gård för att bevara och förvalta Guds Skapelse!

Peter Fritzson,
professor emeritus vid Linköpings universitet