Kategorisk definition av ordet kristen

Lennart Sacrédeus (KD)
Foto: TT

”Kristdemokraterna omtolkar ordet kristen” är den anspråksfulla, och dramatiska, rubriken i andraledaren i Kyrkans Tidning nr 31/32.

När man väl läser vad vikarien Jonas Lindberg faktiskt skriver visar det sig dock att den kategoriska rubriken inte korresponderar med det mer öppna innehållet i själva texten.

Visserligen heter det i slutet av andraledaren om KD ”att ordet kristen har fått en delvis annan innebörd (min kursivering)…”, något som då skulle förklaras med fortsättningen på samma mening: ”…och står mer i samklang med vad Sverigedemokraterna och Dansk folkeparti uttrycker om kristna värderingar och nationell identitet”.

Hur kom det sig att rubriken blev så kategorisk?

Och är det verkligen rimligt att använda den helt nödvändiga och sena omläggningen av asyl- och migrationspolitiken, utifrån ett brett stöd av svenska folket och en klar majoritet i riksdagen, i vårt land - med dess allt mer allvarliga brottslighet och uppenbara trygghetsproblem i djupt segregerade förortsområden - som enda intäkt för definitionen av ifall ett politiskt parti vilar på kristen-etisk värdegrund eller inte?

Innebär inte ordet kristen – och att vara en kristen - så mycket, mycket mer, ständigt medvetna som vi alla är om vår mänskliga ofullkomlighet?

Lennart Sacrédeus (KD),
Mora kommunfullmäktiges ordförande, ledamot av Västerås stiftsstyrelse samt tidigare riksdagsman och europaparlamentariker 

Svar direkt:

Tack för att du hör av dig, Lennart, och för att du på ett sakligt sätt försöker problematisera min text.

När det gäller valet av rubrik är den ett sätt att försöka fånga det faktum att Kristdemokraterna och dess frikyrkliga kärnväljare alltmer tycks glida isär när det gäller uppfattningen om vad kristen tro och dess politiska konsekvenser är.

Jag uppfattar själv det mer som en analys än som ett ställningstagande.

Det står Kristdemokraterna fritt att välja en mer kulturkristen än en bekännelsekristen utgångspunkt för sin politik. Min avsikt har i första hand varit att försöka tydliggöra den förändringen.

När du här ändå ber mig ta ställning tror jag att vi är helt överens om att ordet kristen bland annat talar om vår mänskliga ofullkomlighet. Men när du frågar efter fler nyanser i det ordet verkar vi se helt olika skalor. Att kraftigt strama åt immigrationen därför att en del av invandrarna begår brott menar jag är att tillämpa kollektiv bestraffning och det stadiet trodde jag att vi hade lämnat bakom oss.

Det är väl just insikten om vår ofullkomlighet som kallar oss att försöka hjälpa dem som behöver oss, så som också vi behöver hjälp av andra?

Det är vad jag skulle vilja lägga in i ordet kristen.

Jonas Lindberg

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.