Klockan tickar - det pensioneras dubbelt så många kyrkomusiker som det utbildas

39 undertecknare

Foto: Johanna Kult, Magnus Aronson och privat

Bristen på de fyra kyrkliga profilyrkena är akut. Framför allt måste församlingarna frigöra utrymme i kyrkomusikertjänsterna för att kunna rekrytera framtidens kollegor.

I en debattartikel i Kyrkans tidning 29/2 lyfts hur församlingarnas största oro framöver är rekrytering av församlingspedagoger, kyrkomusiker, diakoner och präster, det vi benämner som Svenska kyrkans profilyrken. Detta är ingen nyhet utan en oro som har funnits länge, i alla fall i kyrkomusikerkretsar. Redan när den fria musikundervisningen togs bort ur tjänster i början på 90-talet hördes röster om att detta kommer att få verkningar i framtiden. Detta är naturligtvis inte den enda faktorn utan en av många som bidrar till svag rekrytering.

Behovet av strategiskt rekryteringsarbete inom kyrkomusikeryrket framhålls i Svenska kyrkans plattform för musik 2017 och hösten 2021 lade Svenska kyrkans musikråd fram strategiförslag på många områden till kyrkostyrelsen där den framtida rekryteringen är det mest angelägna och akuta. Här betonar musikrådet behovet av att säkra antalet utbildningsplatser för kyrkomusiker, behovet av särskilda insatser för att främja barn- och ungdomskörverksamhet och ge ungdomar möjlighet att dessutom musicera i församlingens gudstjänster. Därutöver behövs även samordning av orgelpedagogiska insatser i stift och församlingar med mera. Att spela orgel är ett hantverk som tar tid att lära sig och barn och unga måste få möjlighet att möta vårt lands fantastiska mångfald av orglar i tidig ålder.

Vid kyrkomötet hösten 2023 lades fyra motioner fram som på olika sätt berör rekryteringen av kyrkomusiker. Två av dem bejakades av kyrkomötet för vidare beredning. Även här lyfter man fram det som görs och kan göras på olika nivåer.

Vi kan fortsätta att prata om vad som borde göras men nu finns inte längre tid för att hänvisa till någon annans ansvar. Nu är det dags att kroka arm oavsett vem man är. Anställd eller ideell, församlingspedagog eller diakon, anställd på församlingsnivå eller nationell nivå. Rekryteringen till kyrkans profilyrken är hela kyrkans gemensamma ansvar.

Det är i det personliga mötet som sker varje dag i vår vardag som avgörandet för framtida tjänst i kyrkan kan ske, mötet vid dopgudstjänsten, samtalet i konfirmandgruppen, sången som slog an på ett särskilt sätt i ungdomskören. Vem vet? Kanske ditt sätt att tala om kyrkan kanske kan så ett frö hos någon redan idag.

Församlingen och församlingens liv är förutsättningen för all rekrytering. Svenska kyrkan är en nationellt heltäckande kyrka där alla har möjlighet att ta ett ansvar att se sina medmänniskors gåvor och möjligheter. Ett rikt församlingsliv där vi ser och tar vara på varandra är rekryterande bara i sitt varande. Men det kan inte nog betonas: kyrkans största lekmannagrupp är dess körsångare, som i en regelbunden verksamhet tillåts nalkas kyrkans och trons värld i sin egen takt och på sitt eget sätt. Vi vet av erfarenhet att många medarbetare i Svenska kyrkan fått sin väg in i kyrkan via körsången. Vi står nu inför ett vägval som kommer att vara avgörande för hela Svenska kyrkans framtid. Varje år går ungefär dubbelt så många kyrkomusiker i pension som de som examineras från våra utbildningar. Utan kyrkomusiker tystnar körsången i våra kyrkor och vi förlorar vår främsta rekryteringskälla till de kyrkliga profilyrkena.

Alla dagar som enbart resulterar i prat om att något borde göras är förlorade dagar. Klockan tickar. Vi vet att våra stora livsval ofta vilar på tillfälliga små situationer när vi ser i backspegeln.

Ett citat från en ung sökande i ansökningshandlingarna inför antagningsprov till kantorsutbildning nu i dagarna: ”Jag fick frågan från en av kantorerna i mitt pastorat om jag ville börja spela orgel. Jag, som alltid tyckt att orgeln varit ett otroligt spännande instrument tackade ja på studs.”

Det är hög tid att så det där fröet, ställa frågan. Men framför allt, så snart fröet slagit rot måste församlingarna frigöra utrymme i kyrkomusikertjänsterna till att förbereda dessa blivande kollegor för antagning till kyrkomusikerutbildningarna.

Reibjörn Neander, stiftsmusiker, Skara
Sofia Östling, organist i Lunds Allhelgonaförsamling
Mattias Wager, domkyrkoorganist, Stockholm
Annie Svensson, organist, Sölvesborg
Lena Petersson, teol doktor, kyrkoherde och musiklärare
Nils-Gunnar Karlson, förbundsordförande, Kyrkomusikernas Riksförbund
Anne Dungner Hjellström, stiftsmusiker, Visby
Stefan Therstam, professor, Kungliga musikhögskolan
Lars G Fredriksson, domkyrkoorganist, Härnösands
Ulric Andersson, domkyrkoorganist, Uppsala
Benjamin Åberg, domkyrkoorganist, Västerås
Robert Öhman, linjeledare Oskarshamns folkhögskola
Sten-Inge Petersson, domkyrkoorganist, Växjö
Sara Michelin, domkyrkoorganist, Linköping
Elisabeth Sundeman, stiftsmusiker, Härnösand
Gabriella Sjöström, studierektor, Kungliga musikhögskolan
Peter Alrikson, domkyrkoorganist, Visby
Åsa Johnsson, stiftsmusiker, Växjö
Carolina Söderberg, stiftsmusiker, Luleå
Lena Burman Holmgren, stiftsdiakon, Stockholm
Johanna Friberg, stiftsmusiker, Karlstad
Emil Holmberg, stiftsmusiker, Linköping
Åke Skommar, utbildningsledare, Geijerskolans kyrkomusikerutbildning
Åsa Nyberg, domkyrkoorganist, Skara
Maria Säfsten, stiftsmusiker, Strängnäs
Ulrika Melin Lasson, stiftsmusiker, Göteborg
Helena Ambertson, organist, utbildningsledare vid Hjo folkhögskola
Jörgen Martinson, domkyrkoorganist, Karlstad
Robert Bennesh, domkyrkoorganist, Lund
Johannes Landgren, professor, t f rektor vid Kungliga Musikhögskolan
Karin Runow, organist, handläggare i kyrkomusik
Mats Stenlund, stiftsmusiker, Uppsala
Anna Pihl Lindén, stiftsmusiker, Stockholm
Jan H Börjesson, domkyrkoorganist, Strängnäs
Mikael Fridén, domkyrkoorganist, Göteborg
Hans Davidsson, Filosofie doktor, organist
Maja Malmström, stiftsmusiker och organist, Lund
Anders Johnsson, universitetslektor, Musikhögskolan i Malmö
Hampus Söndrebo, organist, lärare i liturgisk orgel vid Musikhögskolan i Malmö

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

13 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Anders Gustavsson Forslin
De musiker som gästar våra kyrkor vid gudstjänster och musikevenemang som sångare eller instrumentalister är en viktig rekryteringsbas till både kyrkomusiker och andra kyrkliga sysslor. Musikerna har ofta kyrklig anknytning t ex via körsång och det förekommer att de har gått kyrkomusikkurser innan de specialiserade sig på annat. Till några av er som skrivit anonymt i denna tråd: Gläd er åt att kyrkan kan vara ett konserthus, ett andningshål mot det övriga samhället. Både musiker och lyssnare vill ju komma! Det brister ofta i vilja, förmåga och pedagogik hos präster, diakoner och pedagoger när man inte kan ta vara på konserten som en kyrkans kontaktmöjlighet med åhörarna.
Peter Nilsson
Malmö pastorat under sin karismatiska ledning går i bräschen för ett nytt musikaliskt tänkande och satsar i veckan på Schlagermässa, Melodifestivalshistoria och Schlagerkonserter. En kyrka i tiden utan ängslan för att behöva leva upp till det traditionellt kyrkomusikaliska.
Kyrkomusiker
Det behövs även en övre åldersgräns för hur länge man kan vikariera som kyrkomusiker. Pensionärer sitter gärna på pallen de satt på under sitt yrkesverksamma liv och tenderar att högst ogärna släppa till dem som ska ta vid.