Bröd och hopp - mänskliga rättigheter som grund i den kyrkliga uppgiften

Evangeliet om Jesus Kristus och mänskliga rättigheter har med varandra att göra. Att tänka kring mänskliga rättigheter ur teologiska perspektiv kan kasta nytt ljus över hur vi ser på gudstjänst, diakoni, undervisning och mission för människor i vår tid.

Frågor om tro och tillhörighet tenderar i våra dagar att bli mer exklusivt kyrkliga när folkkyrkan omtolkas och de ekonomiska resurserna minskar. Risken är att församlingssynen enbart börjar omfatta den söndagsgudstjänstfirande gemenskapen och att alla andra som bor och vistas i den geografiska församlingen prioriteras bort, kanske med förklaringen att ”de inte är döpta eller bekännande kristna”. Det är avgörande att nu artikulera och förtydliga församlingsuppdraget om att värna mänsklig värdighet och fördjupa hur de mänskliga rättigheterna kan omsättas i praktisk handling genom kyrkans grundläggande uppgift.

I höst kallas Svenska kyrkan Malmös diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster till ett gemensamt konvent. Det blir en fördjupningsdag kring mänskliga rättigheter ur teologiska perspektiv. Konventet genomförs i samverkan med Malmö universitet och kommer att belysa frågor som barnkonventionen som svensk lag; globala perspektiv på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; demokratisyn och flyktingskap ur Immanuel Kants filosofi samt klimat- och natursyn.

Svenska kyrkan Malmö verkar i en stad med många utmaningar vilket lett till att vi valt ett rättvise- och fredsperspektiv som hela Malmökyrkans vision för allt arbete: ”Ett enda bröd – en enda mänsklighet.” Vikten av att brödet delas för alla är fundamental. Denna vision ger uppdragsbeskrivningen: ”Att verka för försonad mångfald.” Församlingsinstruktionen uttrycker att vi människor kan gestalta våra liv som gåvor och att vi kan vara till varandras befrielse. Det betyder att vi både har rättigheter och skyldigheter. Det är allas skyldighet att rättigheterna respekteras och att kränkningar inte äger rum. Kristus ögon för rättvisa och att kunna vända på perspektiv är av största vikt. 

De mänskliga rättigheterna är till hjälp och vägledning i synen på människan och skapelsen och på hur vi kan leva tillsammans. Det ska idag vara centralt för kyrkans medarbetare att kunna se, driva och tolka frågor om mänskliga rättigheter ur teologiska perspektiv och inte särskilja ut frågorna som något främmande för kyrkan. Det slås fast i internationella och regionala deklarationer och konventioner att de mänskliga rättigheterna gäller oss alla oavsett vem vi är, var vi bor eller vad vi tror på. Staten bär ett särskilt ansvar för att rättigheterna respekteras men det är bara där människor har kunskap om konventionerna som det också blir möjligt att kräva sina rättigheter. Här är kyrkans roll central, både i att sprida kunskap, men också i att bistå med handfast hjälp så att rättigheterna efterlevs på riktigt. Att förstå den grundläggande uppgiften ur mänskliga rättighetsperspektiv kan innebära att uppgiften stärks att räcka bröd och hopp ur ett folkkyrkoperspektiv.

Rättighet till riten, till levnadsvillkor, till kunskap om att söka sin uppgift i idealitet och engagemang, ger förnyad mening till oss människor. Mänsklig värdighet är en del av kyrkans signum och när människovärdet hotas behöver den profetiska rösten höjas och verksamheter rikta in sig på att återerövra och bevara vår mänsklighet.

Malmö har under flera år haft den högsta barnfattigdomen i landet och kyrkans uppgift att komma med bröd och hopp blir alltså helt central. Rätten för barn att vara barn blir en angelägen målsättning. Att skapa öppna verksamheter i barnens närhet blir en viktig väg. Det behövs kreativa sätt att möta utmaningarna med att så många barn lever i sammanhang av existensminimum. Församlingens uppdrag handlar om att på olika sätt möjliggöra värdiga existensförhållanden där de basala behoven täcks och livsutrymme, utveckling och andlig växt kan möjliggöras – dvs en slags motkraft och motsats till ”existensminimum”. Därför är det rättighetsbaserade arbetet grundläggande i församlingens kallelse.

Med tanke på den tid vi lever i behöver rättighetsarbetet växlas upp och kyrkan ska i detta vara goda förebilder i prioriteringarna och skynda på arbetet för att förbättra levnadsförhållanden med bröd och hopp för mänskligheten – det är en del av den kyrkliga grundläggande uppgiften.

Gunilla Hallonsten
kyrkoherde Svenska kyrkan Malmö

Albin Tanke,
pastoralteolog Svenska kyrkan Malmö