Sätt ett procentmål för anslaget till Act Svenska kyrkan

För att trygga det internationella arbete som Act Svenska kyrkan bedriver behövs ett principbeslut från nationell nivå där kyrkan på ett mycket tydligare sätt än idag garanterar en rimlig nivå för anslaget till Act. Ett sätt att göra detta på är att garantera en viss procent av antingen den nationella nivåns samlade intäkter eller av den del av medlemsavgiften som kommer den nationella nivån till del. Att besluta om en procentsats vore en viktig signal både till medarbetare i Act, till kyrkans medlemmar och till det svenska samhället om det engagemang med vilket Svenska kyrkan tar sig an internationell diakoni och mission.

Kristian Lillös och Tomas Anderssons debattinlägg om Act Svenska kyrkan i Kyrkans tidning (230921) har väckt uppmärksamhet, debatt och engagemang på kyrkomötet. Debatten vittnar om att vi är många som värnar den internationella diakoni och mission som bedrivs via AcT.

Den nomineringsgrupp jag företräder, Vänstern i Svenska kyrkan (Visk), har särskilt tagit till sig den information som kom via Lillö och Andersson och vi har ingående diskuterat frågan.

Efter att nu ha varit med och hanterat frågan om Act Svenska kyrkans finansiering i ekonomiutskottets överläggningar vill jag först och främst göra några klargöranden. Därefter vill jag formulera vad jag och min nomineringsgrupp menar vore det bästa gällande finansieringen av Act Svenska kyrkan.

För det första: Den strategiska plan som nu gäller för Act Svenska kyrkan fastställdes av kyrkostyrelsen 2021 och gäller sedan 2022. Ekonomiutskottet är överens om att denna strategiska plan i grund och botten är mycket bra. Också jag håller med om detta. En av grundbultarna i strategin är att låta det ideella engagemanget spela en stor roll för insamling av de medel som bekostar Act:s verksamhet. När insamlingen sker i ideell anda så stärks det lokala engagemanget för internationella frågor och Act får en legitimitet när det bärs upp underifrån. Detta engagemang ska vi vara rädda om.

I spåren av Lillös och Anderssons inlägg har det rått oro och förvirring gällande Act Svenska kyrkans ekonomi. Ekonomiutskottet fick därför en grundlig redogörelse av Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, vid ekonomiutskottets förhandlingar (231004). Här stod det klart att det inte råder någon omedelbar pengabrist för Act. Vid sidan av de medel som årligen kommer att avsättas av den nationella kyrkan (från och med 2025:15 miljoner årligen) har nivån på de insamlade medlen än så länge motsvarat den nivå som önskats och ”planerats för” i Kyrkomötets budgetbeslut från 2022. Dessutom finns det betydande belopp med fonderade medel som under en period kan täcka upp för fluktuationer i insamlade medel eller i anslag från SIDA.

Men här finns också en oklarhet. Jag stämmer in i kyrkostyrelsens kommenterar i Skrivelse 1 (Verksamhet & Ekonomi) att det finns risker med att helt lita på frivilliga gåvor; förändrade omständigheter kan snabbt komma att innebära att insamlingen av medel eller tilldelningen av SIDA-pengar sjunker och då blir det på sikt problem.

Det är dessutom otillfredsställande att den nationella nivåns egna anslag till Act ska bestå av ”ändamålsbestämda medel” som beslutas och portioneras ut ad hoc och utan någon tydlig systematik. Som det ser ut nu så bekostar den nationella nivån Act med hjälp av en relativt liten summa pengar och därtill riktade, tillfälliga satsningar.

Jag föreslog därför ett utskottsinitiativ med syfte att uppdra åt kyrkostyrelsen att utvidga strategin från 2021 genom att tillfoga ett tydligt mål för hur mycket medel som ska tilldelas Act årligen. Jag menar att detta lämpligen bör ske i procentform där procentsatsen skulle kunna förhållas till de samlade intäkterna för nationell nivå eller till nivån på den del av medlemsavgiften som når den nationella nivån. Var summan eller procent-satsen ska ligga kan diskuteras men den bör rendera en betydligt högre summa än de 15 miljoner om året som nu kommer att bli en realitet från och med 2025.

Till saken hör också att kyrkan har ett behov av att tydligt kommunicera sitt engagemang för Act och det internationella diakoni- och missionsarbetet. Om biskoparna uppmanar regeringen att behålla 1 procent i biståndsmål så måste också Svenska kyrkan ha mod att tydligt deklarera sitt engagemang.

Anders Lundberg, ledamot i kyrkomötets ekonomiutskott.

För ViSK, Vänstern i Svenska kyrkan