Vikariestoppen är en dödsstöt för framtida kyrkomusiker

Noa Edwardsson, Axel Lundqvist, Marie-Lisa Saliba, Johannes Hedman, Lucas Stålhammar och Johan Hammarström organiststudenter och organister

Foto: Getty Images och privat 

Många församlingar har infört så kallade vikariestopp. Men utan att få vikariera på riktigt riskerar orgelspelandet som hobby att bara fortsätta vara en hobby.

Många större församlingar och pastorat har de senaste åren blivit allt mer medvetna om var och när de lägger sina personalresurser, och börjat flytta runt för att täcka luckor.

Detta har lett till att mer personal får jobba i andra kyrkor än där de har sin bas. Det är fint att få se mer samarbeten över församlingsgränserna och att mindre kyrkor kan fylla verksamhetens fulla potential med hjälp av andra kyrkors resurser. Men detta har skapat en konsekvens, som kan bli förödande för framtidens kyrkomusiker.

Tyvärr sker många av de personalförflyttningar vi sett inte främst för att skapa sammanhållning eller för att satsa, utan för att spara pengar. Successivt har personal fått täcka in mer och mer för varandra under semestertider, och vikarier har sakta men säkert trängts bort. Från ett par år sedan fram till nu har det gått från att finnas en gedigen vikariekultur i de flesta församlingar, till att det har införts så kallade vikariestopp tills vidare i många av dessa. Det är dödsstöten för våra framtida kyrkomusiker.

Verksamma musiker, stiftsmusiker, musikhögskolor och fria organisationer som Organister i framkant har kämpat hårt för att säkra tillgången på kyrkomusiker för framtiden.

Många pastorat har, sedan satsningen börjat, startat nya orgelskolor. Fler har gett sina musiker tid till elever i tjänsten och högskolor har kunnat upprätthålla och i ett flertal fall öka i antal platser på utbildningarna. Detta är bra! Däremot verkar vikariestoppen ha införts utan någon större offentlig debatt, och än så länge har detta tyvärr förblivit ouppmärksammat. Hur kunde det bli så?

Något så viktigt som att få ansvaret att jobba i kyrkan på riktigt och att vara en del av mässan måste få erbjudas orgelelever i alla församlingar. Historierna blir nu fler om hur engagerade unga som vill kunna få hoppa in och vicka
varken får eller erbjuds några veckor. Anledningar man ofta får höra är att det blir för kostsamt, och att ordinarie musiker kan täcka för varandra istället. Det finns ju också, trots allt, så många andra sätt man kan få känna på att få jobba i kyrkan (genom till exempel olika praktikprogram). Detta är en minst sagt tråkig utveckling som hotar ungas möjlighet att växa i sin kallelse.

Det är också tydligt att det finns ett samband mellan vikariestoppen och att inte kunna få nyckel till kyrkan eller församlingshemmet för att öva. Allt tyder på att församlingar har tappat förtroende för unga och vill inte ta dessa i anspråk.

Att få tjänstgöra “på riktigt” och få det ansvaret som en musikervikarie har, är en av de bästa erfarenheter som en ung kan få. Det är att få en möjlighet, en chans att få använda sin kreativitet och sina gåvor till att lyfta gudstjänstmusiken. Man måste kunna få den friheten att utföra jobbet som en riktig medarbetare har, då får man även intrycket och inspirationen från ett verkligt församlingsliv. Framför allt är det en chans för församlingen att visa att den tar den unges kallelse på fullt allvar.

Ett vikariat är inget som ett praktikprogram kan ersätta. Inte heller en av terminens offentliga framföranden med församlingens orgelelever. Hur ska man annars få känna hur roligt kyrkomusikeryrket är? Utan att få vikariera på riktigt riskerar orgelspelandet som hobby att bara fortsätta vara en hobby för unga.

Utan att ha fått vikariera som elever hade sannolikt få av oss undertecknat vågat följa vägen till att bli kyrkomusiker. 

Chansen att få frågan, få vara delaktig, är det som formar kallelsen. Viljan att fördjupa i gudstjänstmusiken försvinner när man inte får känna sig tagen i fullt anspråk. Nu, när vi behöver fler nya musiker än någonsin, kan inte ekonomiska intressen gå före. Vi måste få tillbaka våra vikarier.

Noa Edwardsson, organiststudent och organist i Kalmar domkyrka
Axel Lundqvist, organiststudent, musikhögskolan i Malmö
Marie-Lisa Saliba, organiststudent, musikhögskolan i Malmö
Johannes Hedman, organiststudent, musikhögskolan i Malmö
Lucas Stålhammar, organiststudent, Sibeliusakademin vid konstuniversitetet i Helsingfors
Johan Hammarström, organist i Uppsala domkyrka

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Per Westberg
Det råder knappast brist på möjligheten att vikariera som kyrkomusiker oavsett om det gäller semestervikarier eller enstaka inhop.