Batterilager i kyrkor kan minska kostnader

Projektet ska avslutas i juni 2021. Det projektleds av Karlstads stift, där Johannes Wikström är energi- och fastighetsingenjör, i samarbete med energiteknikbolaget Ntricity. Foto: Jennie Nilsson

Många kyrkor har ett ojämnt effektuttag av el. Med hjälp av ett batterilager kan kyrkan få lägre abonnemangskostnad för elen. Det visar ett projekt i Karlstad, som leds av energiingenjör Johannes Wikström.

 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Projektet ska avslutas i juni 2021. Det projektleds av Karlstads stift, där Johannes Wikström är energi- och fastighetsingenjör, i samarbete med energiteknikbolaget Ntricity. Foto: Jennie Nilsson

Sedan 2013 arbetar Johannes Wikström som energi- och fastighetsingenjör i Karlstads stift. Han har fått i uppdrag från nationell nivå att studera effektuttag för el i kyrkor. Och resultaten från studien är hittills så goda att han hoppas på ett fortsättningsprojekt.

– Det här projektet är en del av Svenska kyrkans hållbarhets­arbete där Färdplan för klimatet är en viktig del, förklarar Johannes Wikström.

Utredningen har tittat på möjligheten att installera batterilager i svenska kyrkor. Syftet med det är tredelat:

• Mer förnybar energi kan komma in i elsystemet och kyrkan skulle kunna bli ledande i omställningen till en mer hållbar energimarknad.

• Kostnaderna för Svenska kyrkans fasta nätabonnemang sänks.

• Systemtjänster som kan balansera elsystemet kan utvecklas.

Svenska kyrkan har ett mål att ta ett tydligt ansvar i övergången till ett hållbart samhälle. Med sina 3 500 kyrkor runt om i landet, finns en tanke om att en sammanhållen satsning skulle kunna påverka elsystemet i en mer hållbar riktning.

Bakgrunden till det hela är denna: Kyrkorna i Sverige värms främst upp med elektricitet under några få intensiva perioder varje vecka. Det innebär att effektuttaget blir mycket ojämt. Ett batteri skulle kunna laddas när kyrkorna använder lite el och sedan skjuta till den lagrade energin när kyrkorna värms upp.

På så sätt skulle den så kallade toppeffekten bli lägre vilket skulle ge lägre abonnemangskostnader.

– Det finns flera typer av systemtjänster, var och en med olika syften. Det som så här mitt i projektet verkar vara applicerbart på kyrkan är att under en kort period sätta på eller stänga av värmen i kyrkan. Detta kan även göras utan att man installerar batterier.

Finns batterier kan man dessutom skjuta till el eller ladda batterierna utifrån beroende på vilket behov som elnätet har för stunden. Batteriet skulle rymmas i ett skåp av ett kylskåps storlek, kanske mindre, och vara placerad i kyrkan eller någonstans på ledningen mellan ställverket och kyrkan.

Kyrkorna i Sverige värms främst upp med elektricitet under några få intensiva perioder varje vecka. Det innebär att effektuttaget blir mycket ojämt.

En annan möjlighet genom batterilager är att balansera nätet genom att skjuta till energi när till exempel elproduktionen från vindkraft ligger nere om det inte blåser eller solkraften inte ger den effekt som behövs just då.

– Det här är så kallade systemtjänster som Svenska kraftnät köper in för att hålla elsystemet i balans, förklarar Johannes Wikström. Det här är något som kan aktiveras vid behov och under en kort tid justera obalansen.

Tjänsterna kan både ge nya intäkter till kyrkan och dessutom innebära en större flexibilitet i elsystemet. Det är en förutsättning för att mer förnybar kraft på energimarknaden kan fasas in.

– Just nu identifierar vi vilka kyrkor som skulle kunna vara intressanta för detta med batteri­lager och hur affären kring systemtjänsterna skulle kunna se ut rent praktiskt.

Färdplanen för klimatet antogs av kyrkostyrelsen i december 2019. Enligt den ska Svenska kyrkan vara klimatneutral 2030. Det ska ske främst genom utsläppsminskningar i den egna verksamheten.