Matcirkeln i Alunda: ”Det roligaste kyrkan har hittat på”

– Det här är det roligaste som kyrkan har hittat på, säger Sture Andersson. Man vänder sig till en grupp herrar som har behov av både kunskap och samvaro.

Själv har han varit med i Matcirkeln sedan hustrun dog.

– Jag såg en chans att lära mig laga mat och äntligen våga bjuda hem folk. Jag hade inget självförtroende alls i köket. Jag är nybyggarson från Vilhelmina och var helt okunnig på matlagning.

Elva år har gått och nu är inte Sture någon gröngöling längre. Han har samlat alla recept i tre pärmar. Någon favorit vill han inte utnämna. Det mesta är gott.

– Vi lär oss basmatlagning. Det är inga exklusiva rätter vi lagar.

– Men det allra bästa med vår matcirkel är den sociala samvaron. De flesta killarna har jag känt i många år. Flera av oss är ensamstående och det är viktigt för oss att komma ut.

Matcirkeln för herrar har Svenska kyrkan arrangerat i 25 år. Idén fick dåvarande diakonen Ulla-Greta Ståhlberg. Tanken var att lära nyblivna änkemän att laga mat.

– Men det kom inte bara änkemän utan många andra också. I dag är det änkemän, gifta, särbos och ungkarlar, säger Berit Lidén, husmor som varit med från början. Men det är bara män.

Visst har en del kvinnor i församlingen muttrat och velat vara med. Men hittills har man inte lyckats lösa det önskemålet.

Varannan tisdag klockan 14.00 sluter elva män upp i församlingshemmets stora sal. Över en kopp kaffe och en kaka delar Berit Lidén ut dagens recept, går igenom vilka herrar som ska arbeta tillsammans och vilken del av måltiden grupperna ansvarar för. På så sätt lär herrarna känna varandra bättre och blir duktiga på att laga allt från förrätter till smaskiga efterrättspajer.

– Matcirkeln ska vara utbildande, säger Berit Lidén. Herrarna ska våga göra saker i köket, de ska upptäcka att det inte är så svårt att laga mat. Vi lagar enkla saker som går ganska snabbt att göra. Det blir mycket husman.

– Det ska vara roligt att komma hit och träffas, fortsätter hon. Matcirkeln är socialt väldigt viktig.

Att herrarna trivs, det råder det inget tvivel om. Tisdagsträffarna missar de inte.

Efter genomgången av dagens meny knyts förklädena på och herrarna förflyttar sig ut i köket. Stig Jansson och Bernt Nilsson har fått varmrätten på sin lott. Nu smörjer Bernt en stor plåt och Stig placerar ut laxen och lägger på en röra med creme fraiche och röd pesto.

Bernt hör till nestorerna i matgänget. Han har varit med i nitton år.

– Det är kul att vara med och alltid lär man sig något. Sällskapet är trevligt. Men hemma är det fortfarande hustrun som
lagar mat, jag får vara hjälpreda.

Stig Jansson lever ensam och han lagar gärna från receptsamlingen han fått i församlingsgården. Lax gillar han.

– Matcirkeln ger mig en säkerhet att läsa recept. Och så har vi roligt tillsammans. Vi kan skoja med varandra.

91-årige Alvar Svennebäck sätter sig och pustar ut en stund. Han har skalat päron till efterrätten och behöver vila. Alvar har varit med i Matcirkeln i nitton år. Sedan han blev änkeman för tretton år sedan så har han haft nytta av matlagningskursen. Dessutom är det trevligt att komma ut.

– Vi skojar med varandra, det blir en stunds avkoppling.

Favoriträtten då? För Alvars del tycks surströmming ligga bra till.

– Men det får jag aldrig äta här, säger han med ett leende. Annars gillar jag chili con carne. Jag gör aldrig några långkok. Numera finns det ju halvfabrikat.

Berit Lidén avslöjar att toast Skagen ligger bra till som favorit bland förrätterna. Strömming och potatismos toppar listan för varmrätter och en enkel fruktsallad är populär som efterrätt.

Det är Berit och assistenten Stefan Forsström som sköter det praktiska. Tisdagsmåltiden avslutas alltid med att Berit frågar vad herrarna vill äta nästa gång. När det sedan är dags åker Berit och Stefan och handlar ingredienserna. Att vara med i Matcirkeln kostar 500 kronor per termin.

Berit Lidén har lett Matcirkeln sedan dess start.

– Det ger mig så mycket energi, säger hon. Jag kan vara fullkomligt slut när jag kommer hit och så är jag glad och pigg när jag går härifrån.

När jag frågar om missöden under årens lopp, så skakar hon först på huvudet och säger att det inte har varit många. Kanske någon tappad plåt eller så. Men så minns Berit plötsligt kroppkakorna som gjordes på för färsk potatis och blev som tapetklister i konsistensen. Eller resan till Åland när man glömde två herrar i Mariehamn. Men det mesta skrattar man åt, så här efteråt.

Klockan närmar sig 16 och Staffan Bladlund rullar ut vagnen med förrätter. Han placerar tallriken med den lilla skinksmörgåsen vid varje kuvert. Så bjuder Berit till bords. Herrarna låter sig väl smaka av allt. De äter, småpratar och skojar med varandra. Det går inte att ta miste på att Matcirkeln är uppskattad.