Han har samlat sina bästa tips till alla kyrkvärdar

En kyrkvärd, eller gudstjänstvärd, är kyrkans ansikte i entrén. Kyrkobesökare och gudstjänstfirare möts av någon som ger det första intrycket av församlingen och hela Svenska kyrkan.

– Berättelser där någon säger att de aldrig mer vill gå in i en kyrka sedan de blivit dåligt bemötta i dörren är många, liksom berättelser där det första mötet blev en ingång inte bara till gudstjänsten utan även till kristen tro. Kyrkvärden kan göra stor skillnad, säger Ulf Lindgren.

Idén till en handbok för kyrkvärdar föddes ur en fråga om han kunde samla sina erfarenheter och tankar. Hans talanger som pedagog har blivit alltmer uppmärksammade, inte bara i hans egen församling utan även i vidare sammanhang.

Värd i Guds tjänst (Verbum, 2021) är en introduktion i själva uppgiften, i kyrkohistoria och i själavård.

Men först det här med benämningen, heter det kyrkvärd eller gudstjänstvärd?

– Begreppen kyrkvärd och gudstjänstvärd används i dag nästan som synonymer och uppgifterna är ofta desamma. Gudstjänstvärden infördes under 1900-talets senare del när människor började fira gudstjänst i andra församlingar än i hemförsamlingen, förklarar Ulf Lindgren.

Längre tillbaka var kravet att kyrkvärden skulle bo i församlingen och utses av kyrkorådet. Då skapades gudstjänstvärden som kunde bo i en annan församling.

Numera kan även en person utses till kyrkvärd av kyrkorådet trots annan hemvist.

Varför ville du skriva boken?

– Det mesta görs redan så bra i dag, men jag vill ändå ingjuta lite styrka och bemyndiga kyrkvärdarna ännu mer. De har en sådan viktig roll.

Vad är det allra viktigaste att tänka på för en kyrkvärd?

– Känn efter vem du själv är och vad som känns äkta för dig. Är du en person som går runt och hälsar och pratar med alla, ska du fortsätta med det. Är du mer försiktig och hälsar med en blick och en nick, ska du göra det. Det får inte bli en roll att spela.

Ulf Lindgrens skånska stämma vibrerar av engagemang. Som pedagog och teolog vet han att han har en kort stund på sig att fånga åhörarens intresse, om det så är en van kyrkobesökare som ska lyssna på hans predikan eller en ofokuserad ungdom som besökt kyrkan en handfull gånger.

– Det handlar om vad jag utstrålar. Känner man passion för något förmedlar jag en kombination av nyfikenhet och förtjusning. Då känner åhöraren: ”Han tycker om det han ska prata om och det låter som om han brinner för det. Då ska jag lyssna.”

Ulf Lindgrens fyra råd för att möta människor

1 Möta gudstjänst­besökare

När du delar ut psalmböcker och agendor möter du gudstjänst­firare som vill byta några ord, småprata och känna tillhörighet och gemenskap. Bakom småpratet finns ofta mer än så, skriver Ulf Lindgren i sin bok. En längtan efter ett möte mellan två personer.  
”Även om du inte har möjlighet att prata någon längre tid när du står där vid ingången så kan några minuter ändå få stor betydelse för dem du möter. Med din blick inbjuder du just dem till kyrkans gemenskap, får dem att känna sig sedda, önskade och välkomnade.”
Försök var äkta, att vara kyrkvärd är ingen roll du ska spela. Är du glad och jovialisk, är det en sådan kyrkvärd du ska vara. Är du mer avmätt, är den den stilen du ska ha. Var dig själv. Finns det en klädkod i församlingen? Prata gärna med varandra om det. Även här ska du känna dig bekväm, du får inte känna dig utklädd. Återigen: Var dig själv! Visa alltid att du ser dem som kommer. Här finns ett möte.

2 Läsa bibeltext så det berör

Det här är ord som ska beröra, inte begripas.
Genom sin uppbyggnad och stil blir konstpauser och betoning på vissa ord viktiga, som när man läser poesi. Är det något ord som klingar i mitt inre? Här handlar det om att bli berörd av det heliga, inte göra bibeltexten begriplig.
Enligt Martin Luther skulle bibeltexten läsas, höras, förstås och förklaras så att ordet blev relevant, påminner Ulf Lindgren. Förbered dig innan och läs texten högt. Vad är känslan du vill förmedla? Du ska inte bli en skådespelare, men du måste göra texten till din.

3 Se och förstå kyrko­rummets hemligheter

När gudstjänsten är slut går några hem, andra till kyrkkaffet, medan andra dröjer sig kvar. Då finns ett gyllene tillfälle för kyrkvärden att visa något i kyrkorummet.
”Det räcker med att välja ut en sak som man tar reda på lite mer om för att kunna visa. Det kan vara något vanligt. Som att förut stod dopfunten där, men så flyttade vi den hit och det berodde på det och det.” Att ägna några minuter åt att berätta öppnar kyrkorummet för ovana kyrkobesökare. När man talar väcks intresse.”
Kyrkobyggnadens berättelse är en ingång till samtal.

4 Möta människor i sorg

Här handlar det om att stå kvar och lyssna.
Ulf Lindgren skriver: ”Det viktigaste i mötet med sorg är att vara tyst och lyssna, inte försöka ta bort sorgen. Sorg är inte något som ska åtgärdas. Sorg behöver uthärdas. Om du inleder ett samtal med en person i sorg behöver du heller inte känna att du tar på dig ett fortsatt ansvar att samtala och stötta den sörjande. Även ett kort samtal kan göra skillnad.”

Saker att undvika vid sorg:

Rör inte. ”Var medveten om att din önskan att trösta genom att lägga handen på den andre är ditt behov, och inte nödvändigtvis den sörjandes.”

Säg inte: ”Jag förstår.” Det vi egentligen vill uttrycka är: ”Jag känner med dig. Jag har också erfarenhet av sorg.” Men det den sörjande hör ofta i stället: ”Jag har minsann upplevt samma sak, sörjt lika mycket och kanske mer än du.” Säg hellre: ”Jag kan inte föreställa mig hur det känns för dig just nu.” Eller bara: ”Så sorgligt, jag känner verkligen med dig.”

Tala inte om framtiden. Den som sörjer kan inte blicka framåt.

Ju mer vi talar, desto mer läks sorgen.

Säg namnet på den döde. Namnet blir ett bevis på livet som har pågått, den här personen är inte bortglömd.

Våga ställ enkla frågor om den dödes liv. Ett liv består av så mycket: intressen, egenskaper och olika händelser. ”Hur var det ni möttes egentligen?”

All sorg handlar inte om död. Sorg över skilsmässa, barn som inte längre vill ha kontakt eller missbruk kan göra lika ont som sorg efter ett dödsfall. ”Lyssna, våga vara kvar i vanmakten, ge inte råd, ställ hellre frågor.”