Ledaruppdraget bygger långvariga relationer

Många erbjuder ledarutbildning efter konfirmationen, och sedan uppdrag som hjälpledare för nästa kull konfirmander. Emma Tribell är stiftsadjunkt för konfirmandpedagogiskt utvecklingsarbete i Uppsala stift och har sett hur de unga ledarna blivit många fler de senaste åren.

– Det har skett en enorm utveckling. Jag tror att det blir högre kvalitet på konfirmationsundervisningen med unga ledare. Konfirmanderna tycker också att det blir roligare, att de lär sig mer.

Emma Tribell håller i mars i ett webbinarium för idéutbyte kring hur man bäst inspirerar och värnar de unga ledarna när pandemin sätter stopp för den vanliga verksamheten. För på lång sikt bygger ledarskaps­utbildningarna också en relation till kyrkan.

För Lina Kvist, som utbildar sig till församlingspedagog, var det så. De ledare hon mötte under konfirmationen väckte intresset för ett framtida yrke inom kyrkan.

– Jag tror att jag innerst inne hade ett intresse för kyrkan och för att arbeta med ungdomar. När jag fick ledare som själva var engagerade och älskade vad de gjorde väckte det en dröm.

Lina Kvist tror att det var viktigt för henne att se hur de vuxna hon mötte under konfirmationen trivdes med sitt uppdrag.

– Jag fann en lycka i ett yrke jag aldrig hade tänkt på innan. De brann för det de gjorde på ett helt annat sätt än vad jag hade sett tidigare.

Efter konfirmationen gick hon ledarutbildning, och var hon hjälpledare för konfirmandgrupper under åren som följde. Det höll idén om att själv bli församlingspedagog levande.

– Att vara hjälpledare på konfaläger födde en önskan att få en del av kakan. Jag fick känna att jag hade en uppgift, att andra ville ha mig där, att jag inte bara var där för att det skulle se snyggt ut, utan att jag gjorde något bra.

Senare blev hon anställd för att ha hand om ungdomsverksamheten i den församling hon bodde i.

– Men jag hoppade in och fick vara med på läger med juniorer och miniorer och hjälpte till på öppna förskolan och babyrytmiken. Jag fick se många fler delar av jobbet, och det var då jag slutade vela och faktiskt började plugga till församlingspedagog.

Lina Kvist är snart i mål, men resan blev längre än hon hade räknat med. Sedan förra året krävs lärarutbildning för att kunna bli församlingspedagog.

– Det blir en lång utbildning när man måste ha lärarlegitimation. Så var det inte när jag började. En pedagogutbildning på ett år blev en förskollärarutbildning på tre och ett halvt. Då ska jag erkänna att jag velade lite igen. Men nu ser jag ljuset i tunneln!

Rebecca Lundberg är vikarierande arrangemangs- och utbildningssamordnare för Svenska kyrkans unga. För henne var det, precis som för Lina Kvist, de ledare som hon träffade under sina år som ungdomsledare som blev de personer som inspirerade henne till att utbilda sig till ett yrke inom kyrkan. Hon har nu ett år kvar innan hon är färdig diakon.
Att som konfirmand se unga hjälpledare som man kanske känner till genom skolan eller äldre syskon, är viktigt.
– De är lite äldre, men inte för vuxna. De är nära i ålder, roliga, häftiga och lite pinsamma, men det kan bli en väldigt positiv upplevelse av konfirmationen att få dela den med unga ledare.
Rebecca Lundberg har själv gått vägen från konfirmand via ledarutbildning till att vilja jobba inom kyrkan. 
– Det har varit en krokig väg och jag har fått kämpa. Men jag har alltid vetat att det är det här jag vill och jag har aldrig gett upp. 
Det som avgjorde för hennes del var en diakon hon mötte som ung ledare på ett konfirmationsläger. 
– Han berättade om ett yrke som jag inte ens visste fanns, och på samma gång kände jag att det inte fanns något annat yrke som jag skulle trivas med så bra. 
En annan viktig person var en församlingspedagog som uppmanade henne att söka sig till Svenska kyrkans unga.
– Det var hon som sa ”Jag tror att du skulle passa här. ” Jag hade inte varit aktiv annars. Jag blev sedd – det behöver inte vara mycket mer än så.