Minnesord: Kjell Ove Nilsson

Kjell Ove Nilsson, domprost emeritus i Göteborg och tidigare direktor vid Sveriges kristna råd, har avlidit i en ålder av 85 år. Närmast sörjande är hustrun Helena Sköldin samt barnen Anders, Lena och Maria med familjer.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Kjell Ove föddes i Lund men växte upp i Högseröd på den skånska landsbygden. Hans teologi föddes ur jorden och han förblev en jordnära teolog hela livet. Han prästvigdes i Lunds domkyrka 1958 och blev teologie doktor och docent i teologisk etik med religionsfilosofi 1966. Hans avhandling handlade om Martin Luthers teologi och bar det latinska namnet Simul, som betyder samtidigt, både-och på samma gång. Typiskt för Luther men också typiskt för Kjell Ove. Han menade att just detta Simul är själva poängen med teologi.

Det gäller att hålla samman det andliga och det världsliga, samhälle och kyrka, kvinnligt och manligt, tro och politik, gudomligt och mänskligt. Han värnade om den lokala församlingen med gudstjänsten i centrum men hade samtidigt en global ekumenisk lidelse. Han var luthersk och ekumenisk på samma gång. Han betonade på lutherskt vis nådens primat som kyrkans ”sanna skatt” men kritiserade samtidigt samma kyrka för att hon inte tog sitt samhällsuppdrag riktigt på allvar.

Han var en flitig författare och skribent. Inte minst sedan han blev pensionär koncentrerade han sig på teologiskt författarskap. Mycket med det jordiska – en bok om etik, politik och kristen tro från 2006 är typisk för Kjell Ove. Men så var också hans sista bok, bidraget till Reformationsjubileet 2017 som bar titeln Att få det rätt med Gud – Vad säger Paulus och Luther egentligen? Här visar sig Kjell Ove väl insatt i den spänning den lutherska teologin befinner sig i efter de senaste decenniernas Paulusforskning.

Men det skulle inte vara Kjell Ove om han bara publicerade en bok. Han lät den, lik Luther, åtföljas av ett antal teser om behovet av en fortsatt och förnyad reformation av Svenska kyrkan. Hon hade blivit för mycket upptagen av omorganisation och strukturförändringar så att koncentrationen på centrum i Kristus fördunklats, menade han. Han levde verkligen efter uppmaningen i Andra Timotheosbrevet 4:2 att ”förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja”. Och typiskt nog för Kjell Ove var detta också en av hans boktitlar från slutet av 90-talet: Träd upp i tid och otid. Vi är många som kommer att sakna Kjell Oves starka övertygelse, varma blick och hjärtliga skratt.

KG Hammar