Nätverk för minskade risker på Malmös kyrkogårdar

Sedan många år har situationen på och runt kyrkogårdarna i Malmö försämrats. Öppen droghandel, prostitution, hundägare som vägrar koppla sina djur, psykiskt sjuka personer i mer eller mindre akuta tillstånd.

Till listan har även kunnat läggas direkta eller indirekta hot om våld, vilket har med den ökande droghandeln och gängkriminaliteten att göra.

Utvecklingen påverkar dels den allmänna miljön, dels den specifika situationen kring en begravning. Så kallade riskbegravningar har blivit vanligare.

– Många blir skjutna och begravningarna hamnar hos oss. Det är då inte så att alla kommer för att sörja och hedra de avlidna. De förekommer också personer som fungerar som livvakter, som spanar och har skottsäkra västar, berättar Rebecka Hansson, kyrkogårdsmästare.

En händelse 2017, då personalen såg blottade vapen under en begravningsceremoni, blev startpunkten för arbetet med att kartlägga hotbilden och säkra miljön. I dag görs riskbedömning inför begravningar. Är graven en så kallad riskgrav kontaktas alltid polisen. Personalen får också kontaktuppgifter till de poliser som närvarar under begravningen.

Man har även delegerat ansvar till medarbetarna som fått ett tydligt mandat att fatta egna beslut. Det gäller till exempel hanteringen av de så kallade stämparna, träribborna som används för att väggarna i graven inte ska rasa. Utrustningen måste tas upp innan man höjer kistan.

Personalen behöver då gå in i gruppen av de sörjande. Om de gravansvariga känner att situationen är riskfull har de själva mandat att stoppa rutinen. Ingen kan komma efteråt och säga ”Varför gjorde ni så?”, säger Rebecka Hansson.

Eftersom våldet och hoten ökat gradvis har det blivit ”det nya normala”. Personalen har ibland varit hemmablind för sådant som är anmärkningsvärt och kanske bör polisanmälas.

I samband med en hot- och våldsutbildning för ett par år sedan fick personalen lista hotfulla händelser på en whiteboard-tavla. Till mångas förvåning blev tavlan helt fulltecknad.

– Det var allt från inbrott och möte med blottare till att man hittat lik som blivit dumpade ovan mark. Vi insåg att det här är inte hållbart.

Sedan dess har man inrättat skyddsombud på flera kyrkogårdar, vilket innebär att anmälningarna om allvarligt tillbud också ökat.

För några veckor sedan hölls ett möte med kyrkopolitiker, poliser, skolrepresentanter och socialarbetare. Nu finns ett nyinrättat nätverk, där även församlingens diakoner ingår, och som gör att de kyrkogårdsanställda snabbt kan kontakta de krafter som behövs.

– Även om vad som helst alltid kan hända, känner jag nu att det finns ett stöd. Framför allt vet alla vart de ska vända sig för snabb hjälp, säger Rebecka Hansson.

I stället för att ringa polisen finns det till exempel fall då det är bättre att kontakta socialtjänsten eller elevkoordinatorn på en viss skola.

– Det rör sig inte sällan om väldigt unga personer. Om vi skickar dit polisen byter de bara plats, den onda cirkeln fortsätter. Vi vill inte hålla på att gravsätta femtonåringar, vi vill att de ska leva ett bra liv.