Nyvald: 3 experter svarar på läsarnas frågor

Måste en ledamot i kyrkorådet ha en gudstro för att göra ett gott jobb?
 

Ett gott jobb kan och bör alla göra. En kristen skomakare gör nog inget bättre jobb än en muslimsk. Det handlar mer om yrkesskicklighet, inte om tro.

Bör man ställa sin kompetens, sin erfarenhet, sin kunskap och sin yrkesskicklighet till kyrkorådets (och därmedförsamlingens) förfogande även om man inte har en gudstro? En ledamot i kyrkorådet är vald därför att andra har förtroende för att den ledamoten kan ”göra ett gott jobb”. Och ledamoten har accepterat det förtroendet. Att vårda förtroendet kan innebära att t ex skaffa sig djupare kunskap om församlingens/kyrkans uppdrag.

I Kyrkoordningen står att ”Kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv” – hur ska det tolkas?

Tro kan vara en intellektuell övertygelse. Tro kan också vara kyrklig praxis. Att ”ha” en tro kanske hellre ska kallas att ”vara” i ett sammanhang, kyrkans sammanhang. Tro växer ur goda vanor och tankemönster. Genom att öva oss i vänlighet blir vi vänliga. Så fungerar tron också. Övning ger inte bara färdighet, det ger också goda vanor. Man kan öva både bön och gudstjänst.

De flesta av oss är som barn döpta i den tro som kallas tillit. Man måste inte tro. Men kyrkorådet arbetar i trons sammanhang. För en ledamot är det både erbjudande och förväntan.

Håkan E Wilhelmsson
t f kyrkoherde i Malmö, författare

Vilka uppgifter har en kyrkofullmäktigeledamot? Hur kan hen förbereda sig?
 

­­Kyrkofullmäktige är församlingens eller pastoratets beslutande organ och beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt. Vid det första sammanträdet har kyrkofullmäktige valt bland andra kyrkoråd, eventuella församlingsråd, valnämnd och revisorer.

Kyrkofullmäktige beslutar om budget, mål och riktlinjer, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor samt godkänner församlingsinstruktionen och fastställer en lokalförsörjningsplan. Från 2019 gäller även att kyrkofullmäktige i enheter som är huvudmän för begravningsverksamheten ska besluta om riktlinjer för hur den verksamheten ska vara utformad.

Eftersom kyrkofullmäktige valt kyrkoråd, fastställer årsredovisningens resultat och balansräkning och beslutar om ansvarsfrihet för kyrkorådet ska man som ledamot i kyrkofullmäktige följa kyrkorådets arbete genom att exempelvis läsa kyrkorådets protokoll.

I samband med den nya mandatperioden har bra hjälpmedel för att utvecklas och få stöd i uppdraget tagits fram. Exempel på detta är Håkan E Wilhelmssons studie- och uppslagsbok För Troende Vald som getts ut på Verbum förlag

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har även gett ut skriften ”Protokollet, från kallelse till justering” som är ett stöd för arbetet i kyrkoråd och kyrkofullmäktige. I skriften redogörs för formaliabestämmelserna i kyrkoordningen i den ordning de dyker upp, från kallelse till justering och den finns i din församling.

Per Westberg
förhandlare/rådgivare på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Vad ska kyrkorådet göra i ett läge när en präst inte fungerar i sitt arbete?
 

Detta är självklart inte en lätt fråga att besvara då varje fall är unikt och måste bedömas var för sig. Dock finns en del principer som bör beaktas.

Kyrkorådet är arbetsgivare för de anställda i församlingen och har att följa de lagar och regler som gäller exempelvis LAS, ATL, MBL, kollektivavtal med flera. Beroende på vad ”inte fungerar” består av kan även Domkapitlet vara en parameter i sammanhanget. Kyrkorådet har till sin hjälp SKAO (Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation) som kan hjälpa till med tolkning och råd i olika situationer.

I vissa fall kan företagshälsovården behöva göra en insats. Det kan föreligga behov av rehabilitering, kompentensutveckling m.m. beroende på vad problematiken består av. Självklart är även den fackliga organisationen en instans som ska finnas med i funderingarna kring hantering av den uppkomna situationen.

Kyrkorådet har ansvaret som arbetsgivare. Rätten att fatta beslut kan dock delegeras. Kyrkoherden, vilken i sin roll innefattas av arbetsledarskap för all personal, bör tillse att en handlingsplan tas fram för att komma tillrätta med problematiken kring den ”inte fungerande” prästen.

Ett felaktigt hanterande kan bli både kostsamt för församlingen och få arbetsmiljömässiga konsekvenser inte bara för ”prästen” men även för de anställda som finns runt omkring.

Det bästa rådet är att se till att ta in hjälp om inte församlingen har egen kompetens att lösa problematiken.

Anne-Louise Löfgren
kanslichef i Bromma församling, Stockholms stift