De heliga tre påskdagarna, som de ibland kallas, börjar i glädje på skärtorsdagen. Fasteperiodens tunga allvar och violetta liturgiska färg bryts då och övergår i en glädjens högtid. Orsaken är att Jesus den dagen instiftade nattvarden, vilket gör att skärtorsdagen räknas som en av kyrkoårets Kristusfester.
Det visas med vit liturgisk färg på altarduk och antependium och fullt antal levande ljus, sex stycken. Vita och röda blommor på altaret symboliserar nattvardens bröd och vin.
Genom att vi upplever det med våra sinnen blir det en starkare närvaro. Påskens drama äger rum här.
Skärtorsdagens evangelium berättar hur Jesus efter nattvarden går till Getsemane, där han grips. Som avslutning på gudstjänsten i Lunds domkyrka läses psaltarpsalm 22, som uttrycker förtvivlan över att Gud har övergivit människan, men också att Gud har ingripit.
Altaret dukas av: blommor, ljus och nattvardskärl bärs bort, liksom den vita altarduken. Det nakna altaret ska ge en bild av Jesus grav och att Jesus går in i utsatthet och kläs av yttre styrka.
– Vi försöker gestalta det stora dramat, från död till liv. Genom att vi upplever det med våra sinnen blir det en starkare närvaro. Påskens drama äger rum här, säger Lena Sjöstrand.
Lunds domkyrka har ett vackert förgyllt altarskåp som enligt traditionen ska hållas stängt under fastetiden. Men eftersom skåpet är skört väljer man att i stället dölja framsidan med ett stort violett tygstycke. Det bidrar ytterligare till ett dovare ljus i domkyrkan.
– Efter mässan kan man sitta en stund i tystnad och meditera i den nedsläckta kyrkan, säger Lena Sjöstrand.