Allt du behöver veta om kyrkovalet

En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.

Sedan år 2000 då Svenska kyrkan skiljdes från staten ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet. Innan dess, under tiden som kyrkan och staten fortfarande hörde ihop, gick valet i Svenska kyrkan till på liknande sätt som kommunal, landstings och riksdagsval och med i huvudsak samma kandiderande partier.

Viktigt för demokratin

I den lag som trädde i kraft i samband med separationen av kyrkan och som reglerar statens förhållande till Svenska kyrkan beskrivs Svenska kyrkan som en demokratisk uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka.  

Precis som riksdagsvalets betydelse för demokratin är kyrkovalet alltså viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka.

Som Sveriges största trossamfund med drygt 5,6 miljoner medlemmar är engagemanget viktigt för Svenska kyrkan. Valet är en möjlighet att påverka men också ett sätt att utvärdera hur du upplever att de folkvalda i kyrkan hanterat sina grundläggande uppgifter under de senaste fyra åren, till exempel gällande gudstjänster, undervisning i kristen tro och i att hjälpa utsatta människor.

Prenumerera på Kyrkans Tidning

Vad röstar man om i kyrkovalet?

Som medlem i Svenska kyrkan röstar du till tre olika nivåer: församling, stift och kyrkomöte. Om du är medlem i Svenska kyrkan får du ett röstkort hemskickat och kan då vara med att påverka på dessa nivåer:

Församlingsnivå är lokalt och valet handlar då om vilka som ska sitta i kyrkofullmäktige i församlingen. De som väljs in som representanter på den här nivån arbetar för att främja församlingens grundläggande uppgift som är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Här tas beslut som exempelvis gäller verksamhet för barn och unga, äldre och musiklivet.

Stiftsnivå är regionalt och du gör valet vilka som ska få sitta i stiftsfullmäktige. De folkvalda representanterna arbetar för att främja och granska församlingslivet i stiftet.

Riksnivå är nationellt och här görs valet vilka 251 ledamöter (från Sveriges 13 olika stift) som ska få sitta i kyrkomötet som är Svenska kyrkans högst beslutande organ. De folkvalda representanterna fattar beslut om frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan och frågor som rör kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk). Beslut som tas på den här nivån handlar med andra ord om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Vad är nomineringsgrupper?

När staten skiljdes från kyrkan år 2000 lämnade man benämningen "parti" och satte termen "nomineringsgrupp". 

De sekulära partier som fortsatte kandidera gjorde alltså detta som nomineringsgrupper. Nomineringsgrupper finns även regional och lokal nivå.

Nomineringsgrupperna kan i stor utsträckning liknas vid de politiska partierna i sekulära val. En nomineringsgrupp består av ett antal kandidater till något av de direktvalda beslutande organen inom Svenska kyrkan. Det är nödvändigt att man är nominerad av en nomineringsgrupp för att kunna kandidera i något av de kyrkliga valen. 

Vem kan ställa upp i kyrkovalet?

De sekulära partierna har allt eftersom lämnat kyrkan och ersatts med nomineringsgrupper med mer eller mindre tydlig ideologisk koppling till sitt ursprungliga parti. I förhållande till sina moderpartier är dock dessa självständiga. Det har även kommit fram nomineringsgrupper vars huvudfokus är kyrkliga frågor. 

Prenumerera på Kyrkans Tidning

För att kunna ställa upp i kyrkovalet behöver du uppfylla ett par kriterier. Att tillhöra Svenska kyrkan är en dem. Man behöver även vara döpt inom Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan, ha fyllt 18 år senast på valdagen och vara kyrkobokförd i det området valet gäller (för kyrkomötet är man endast valbar i det stift där man är kyrkobokförd).

Vilket inflytande får de valda?

Blir du vald får du vara med och bestämma i kyrkliga frågor de kommande fyra åren. Blir man inte invald på valdagen kan man istället bli utsedd till ledamot. Det kan även hända att man får ersätta någon som flyttat. 

Främst är det inom tre olika områden som man får inflytande: 

• Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.
• Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser.
• Hur det går under tiden – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.