Cilla Jackerts nya prisade tv-serie handlar om tron som livlina

När serien börjar är huvudpersonen Sara (Amanda Jansson) nyinflyttad från Umeå och gör sin första arbetsvecka vid Malmöpolisen. En bedjande kyrkokörsångare med Frälsarkransen runt handleden och ett brinnande engagemang för att hjälpa människor.

Senare visar det sig att hennes självuppoffrande sida har en tragisk förhistoria. Och att kärleken till nästan utmanas rejält i mötet med alla trasiga, psykiskt instabila och kriminella. Är godheten dum och naiv eller ska man framhärda trots risken för att själv gå sönder?

Det är ett existentiellt dilemma som berörs – och som också är välkänt i den inomkyrkliga debatten.

Men det finns en annan fråga som ligger i botten på hela serien, berättar dess skapare och huvudmanusförfattare Cilla Jackert: Hur förblir man en hel människa när världen ser ut som den gör?

– Det är en grundfråga jag burit med mig länge och som manusförfattaren Erik Ahrnbom och jag pratade om väldigt tidigt i processen, säger Cilla Jackert.

– Det här kokar ner i polisyrket, en värld där de ser så svåra saker. Hur ska de förbli hela? Svaret är att det handlar om tro. Tro är det förhållningssätt man behöver för att förbli en hel människa.

Därför fick huvudpersonen Sara bli kristen, någon som påminner sig själv om att alla är skapade till Guds avbild och som tror på att goda handlingar kan göra skillnad.

Hennes kollega Leah (Gizem Erdogan) är djupt skeptisk till sitt judiska arv men minst lika troende som Sara. Hon tror på att säga sanningen, göra det rätta och hjälpa andra till ett bättre liv.

När Cilla Jackert gjorde research inför serien läste hon Polisbibeln, som förutom Nya testamentet även innehåller kristna polisers berättelse om sin egen frälsning och hur de använder sin tro i sitt jobb.

– Jag förstår inte riktigt hur det fungerar, vilket gör det spännande. Jag är inte troende alls men väldigt fascinerad. I många år sjöng mitt yngsta barn i kyrkokören, så jag satt på gudstjänster och försökte förstå vad prästen sa. Men ju mer tid jag ägnade åt att förstå, desto mindre förstod jag, konstaterar Cilla Jackert.

Karaktären Leah ligger henne närmare och var lättare att skriva om. Tunna blå linjen tar också upp både antisemitism, terrordåd och hat mot muslimer, men även interreligiöst samarbete.

– Det pågår väldigt mycket arbete i Malmö för att överbrygga konflikter. En sån hoppfull scen kom jag på väldigt tidigt och lade den som en mittpunkt. Lite cheesy, men det är ju en serie som handlar om tro och hur man ska leva. Och eftersom jag oftast har en annan ton så kan sådana scener vara väldigt effektfulla.

Tunna blå linjen, som har premiär i SVT den 17 januari, är redan nominerad till 2021 års Nordisk film & tv fond prize. Och Cilla Jackert har en lång rad hyllade tv-produktioner bakom sig, bland annat serierna Svaleskär, Molanders och Spung.

Hennes barnböcker, till exempel Dagens katastrofer och Vi ses i Obsan, har fått priser och översatts till flera andra språk.

När hon skriver böcker för barn angriper hon existentiella frågor på precis samma sätt som när hon skriver tv-serier för vuxna:

– Jag har en och samma fråga som jag belyser och bearbetar från en massa olika håll. Det är ofta något jag går och bär på och vill undersöka.

Vad svarar du själv på Tunna blå linjens fråga om hur man håller ihop som människa?

– Jag försöker ha hopp, eftersom alternativet är så mycket värre. Vi måste tro att vi kan lösa klimatkrisen men även vända avdemokratiseringen. Jag skulle inte vara så engagerad i såna här frågor om jag inte trodde att det fanns hopp.

En trailer till tv-serien Tunna blå linjen finns på SVT Play.