Bokmässan: Plats för klimatfrågan på Se människans scen

Bokmässan i Göteborg har haft sina olika upplagor. Omständigheter som definierat respektive årgång. Återkommande ämne i skiftande tappning är den om balansen mellan rollerna som bransch– respektive publiktillställning, liksom den om graden av kommers.

Periodvis har samtalet präglats av demokrati- och yttrande­frihetsfrågor. Inte minst gäller det kritiken mot den högerextrema tidningen Nya Tiders närvaro, som ledde till uppkomsten av alternativmässa och som gjorde att tidningen portades från medverkan 2018. Vilket i sin tur orsakade riksuppmärksammade demonstrationer av Nordiska motståndsrörelsen (NMR).

Givetvis har även mässans officiella teman satt agendan. Ämnen som valts utifrån sin aktualitetsgrad.

En sak är dock säker: Inget tema har varit så kritiskt som årets. Ett av de utvalda ämnena är nämligen klimatkrisen.

Plats för klimatfrågan

Hur dominerande ämnet blir i praktiken återstår att se. Årets bokmässa hålls visserligen efter en sommar med skrämmande värmerekord runt om i Europa. Samtidigt visar den inledande valrörelsen hur lätt mänsklig­hetens ödesfråga trumfas av andra ämnen.

Svenska kyrkan är genom Se ­Människan en av arrangörerna som ger plats åt klimatfrågan. Under lördagen hålls ett större seminarium där ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med Peter Turkson, Vatikanens talesperson i klimatfrågor, och James Bhagwan, generalsekreterare för Pacific Christian Council. Även söndagens allmänna program rymmer ett svenskkyrkligt arrangerat seminarium, där klimatet diskuteras ur ungas perspektiv med bland andra Greta Thunberg i panelen.

Nya böcker

Programmet för Se Människan-scenen rymmer klimatrelaterade inslag. Där finns Lisa Röstlund, författare till boken Skogslandet, liksom poeten Jonas Gren, som i höst romandebuterar med Kromosomparken, en bok som beskrivits som en klimatroman.

Medverkar gör även Johan Rockström, som samtalar om sin bok Jorden – vår planets historia och framtid med teologen KG Hammar. Miljöpartiets tidigare språkrör Isabella Lövin berättar om sin nya Oceankänslan.

På Se Människan-scenen kommer man också kunna möta Fredrik Ivarsson, präst i Varbergs församling, som tillsammans med diakonen Annika Spalde skrivit Med alla levande varelser – hopp och motstånd i klimatkrisens skugga.

Skrivarbetet påbörjades redan efter den varma sommaren 2018.

– Det var då det brann så i de svenska skogarna, dessutom kom IPCC:s rapporter om den hotade biologiska mångfalden. Klimatförändringarna blev akuta för mig personligen. Jag insåg också att det inte fanns så mycket skrivet på svenska om hur vi teologiskt ska förhålla oss till klimathotet, säger Fredrik Ivarsson.

Tala om hopp

En viss bok fungerade som incitament. Det var den amerikanska författaren Roy Scrantons Lära sig dö i Antropocen. Fredrik Ivarsson hade just läst den – och blivit provocerad.

– Scranton menar att det redan är kört men att vi ändå måste mobilisera alla mänskliga resurser. När han räknar upp vilka de resurserna är, och nämner antikens filosofer och österländska religioner, finns kristendomen inte ens med. Det triggade mig att formulera hur vi kan tala om hopp i en tid som vår.

När kyrkan talar om klimatet blir det lätt ytligt, menar Fredrik Ivarsson. Budskapets underton är ofta ”det ordnar sig för Gud tar hand om det”. Det är inte ett möjligt förhållningssätt, menar han.

– Så accepterar vi inte att vi tänker om andra saker, om människor som svälter till exempel. Samtidigt måste vi kunna leva med hopp. Därför behöver man beskriva att hoppet är praktiskt och att det kräver en gemensam rörelse.

Ekologisk läsning

Fredrik Ivarssons texter bygger på en ”ekologisk läsning” av Bibeln. Den leder till andra tolkningar än de som ofta gjorts och där fokus legat på förvaltarskapstanken.

Inte minst blir det tydligt hur individorienterad vår tolkningstradition varit och hur den försnävat läsningen, menar Fredrik Ivarsson. Klimatkrisen kan hjälpa oss att se saker i Bibeln som funnits där hela tiden, säger han.

– Att tala om människan som förvaltare blir lätt en fråga om etik: Vad ska människan göra för att följa Guds vilja? Men perspektivet i Bibeln är större, det handlar om hur hela skapelsen lovsjunger Gud och hur människan får vara en del av den lovsången. Naturen är inte ett uppdrag åt oss. Frälsningen gäller hela skapelsen.

Jordens salt

En ekologisk bibelläsning väcker på så sätt frågan om människans själv– och livsförståelse. Om jag ser livet som något som bara handlar om mig och om att jag ska förverkliga mina drömmar, då blir klimatkrisen omöjlig att hantera, säger Fredrik Ivarsson.

– I bergspredikan säger Jesus ”ni är jordens salt”. Saltet handlar inte bara om smak utan om hållbarhet. Kyrkan behövs mer än nånsin i arbetet med att stå upp för hållbarhet och en jordnära tro.

På församlingsnivå är Svenska kyrkan som många andra organisationer när det kommer till klimatomställning, menar Fredrik Ivarsson. Den trevar sig fram och försöker vara så hållbar som möjligt kring energi, inköp och resor.

Det är en sak. Och på den punkten borde det bli bättre, säger han. Men ännu viktigare och där kyrkan har än mer att göra gäller frågan om hur man kan integrera den andliga aspekten i den allmänna klimatdiskussionen.

Trots att svenskarna är ett så naturälskande folk och på många sätt uttrycker sitt andliga behov just i naturen, diskuteras sällan klimatfrågorna ur andligt perspektiv.

– Det är en intressant paradox. Jag tror att det handlar om att klimatfrågan drabbar så djupt. Om allt det här som är så värdefullt för mig är hotat – hur ska jag ta in det? Det väcker så mycket sorg.

Just det borde kyrkan fånga upp, säger Fredrik Ivarsson.

– Sorg är det vi kan. Vi har hanterat det i tvåtusen år. Det svensken upplever i naturen, det har kyrkan ett språk för. Och därför räcker det inte att bara tala om syndernas förlåtelse. Vi måste också tala om hur världen kan bli hel igen.

Ingen politisering

För kritikerna är kyrkans klimat­engagemang ett uttryck för dess politisering. Fredrik Ivarsson säger att han med sin bok vill visa att det förhåller sig tvärtom. Det faktum att kyrkan nu talar om människans samhörighet med skapelsen är ett uttryck för fördjupning av både bibelsyn och tro, menar han.

– Det handlar inte om att politisera kyrkan utan om att evangelisera världen.

På bokmässan väntar en blandad publik. Se Människan-scenen brukar locka både allmänläsare och kyrkliga åhörare. Fredrik Ivarsson är varm i kläderna, tillsammans med Annika Spalde talar han ofta om boken i församlingar, kurser och arbetslag.

Kanske får han på bokmässan själv syn på någon ny titel eller författare som kan inspirera till fortsatt reflektion kring klimatfrågorna. Ända sedan Rachel Carsons banbrytande Tyst vår kom ut 1962 har miljöfrågorna bearbetats i skön- och facklitteratur.

För den som söker fördjupande läsning har Fredrik Ivarsson ett särskilt tips: Creation and the Cross från 2018 av Elizabeth A Johnson.

– Den är teologiskt lysande. Johnson söker rötterna till kristendomens individualistiska tradition och visar hur de bibliska motiven är mycket bredare än så och hur de kan vara till hjälp för oss i dag.