Judisk identitet i nytt ljus på bokmässan

Från Bibeln till i dag. Bågen spänner över ett stort fält när Judisk kultur i Sverige håller i inte mindre än 36 programpunkter på årets Bokmässa i Göteborg. Temat är ett av totalt tre huvudspår och Judisk kultur i Sverige är en av mässans hedersgäster.

Det judiska som en universell aspekt av kulturen

Det var 2012 som verksamheten startade, under ledning av Lizzie Oved Scheja. På de elva år som gått sedan dess har Judisk kultur i Sverige växt fram som en viktig institution i svenskt kulturliv, med scenen på Freds­gatan i Stockholm som bas. På listan över tidigare medverkande finns samtidens stora internationella namn: Julia Kristeva, Jeff Coons, Ruth Bader Ginsburg…

Ambitionen för både verksamheten och den kommande mässan är att visa på det judiska som en universell aspekt av kulturen, förklarade Lizzie Ovid Scheja i samband med att programmet släpptes före sommaren:

– Vår filosofi är att använda judisk historia och tänkande som en utgångspunkt för att diskutera ämnen som är relevanta för dagens samhälle.

Studerat judisk identitet i många år

Även Svenska kyrkans scen Se Människan tar sig an det judiska temat. Här uppmärksammas den nya boken Barnens judiska år. Frågan om ersättningsteologi diskuteras, liksom ämnet ”Judiskt motstånd under Förintelsen”. Ärkebiskop Martin Modéus och rabbin Ute Steyer med flera samtalar om ”Juden Jesus”.

Bland de medverkande på Se Människan-scenen märks också Cora Alexa Døving, forskare vid Holocaust Center i Oslo. Hon deltar vid ett seminarium med rubriken ”Myten om det judiska världsherraväldet – den första och dödligaste konspirationsteorin”.

Cora Alexa Døving har i många år forskat kring judisk identitet. Vägen dit gick via minoritetsstudier och en fråga som växte sig allt starkare: Varför är den sociologiska forskningen av det judiska så fokuserad på historien? Har tyngden av Förintelsen gjort den judiska minoriteten osynlig i samtidsrelaterad forskning?

– I samband med en studie om minoriteter i norsk press pågick ett antal livliga debatter kring omskärningsritualer och kosher. Det var tydligt att sådant som har med judar att göra sågs som gammaldags, främmande och icke-norskt.

Medveten om omvärldens stereotyper av judar

Triggad av iakttagelsen startade Cora Alexa Døving tillsammans med kolleger ett större forskningsprojekt om hur det är att vara jude dagens i Norge. Resultaten presenterades hösten 2022, och visar att det på ett över­gripande plan beskrivs som tryggt.

De underliggande svaren speglar dock en större komplexitet än så.

– Studien visar hur heterogen den judiska gruppen är; svaret på hur det är att vara jude 2023 är inte ett utan många. Det gäller både upplevelsen om vad som är judiskt, hur man lever som jude och i vilken grad man är orolig för antisemitism.

En gemensam sak går igen hos dem som intervjuats, berättar Cora Alexa Døving, nämligen att man är väldigt medveten om omvärldens stereotyper av judar.

Antisemitiska föreställningar relativt lite utbredda

De intervjuade illustrerar också den inneboende spänning som finns i relationen till religiösa traditioner: ”Om vi ska föra de judiska traditionerna vidare måste vi också vara villiga att ändra dem”.

– Det kan handla om huruvida män och kvinnor ska hållas åtskilda i synagogan eller om gravtraditioner. Gränserna för den judiska identiteten omförhandlas hela tiden. Det är smärtsamt för vissa och uppfriskande för andra, säger Cora Alexa Døving.

Hur ser då stereotyperna om judar ut 2023? Enligt Cora Alexa Døving är kunskapen om minoriteter generellt sett låg i Norge. I en ny survey-studie, som Døving också var en del av, kan man se att antisemitiska föreställningar är relativt lite utbredda; många ser positivt på att till exempel ha judar som grannar och vänner.

Samtidigt svarade 20 procent instämmande i påståendet ”Judar ser sig själva som bättre än andra”. 13 procent menade att ”världens judar arbetar i det fördolda för att främja egna intressen”.

– Det är en hög siffra sett till den uppgörelse som det norska samhället haft med antisemitismen efter andra världskriget. Det finns ganska starka idéer om att judar skapat problem i de länder dit de flyttat eller att judarna har blivit rika på andras bekostnad.

Tanken om en judisk världskonspiration

Det är tydligt att den urgamla och antisemitiska tanken om en judisk världskonspiration fortfarande lever. Även om få i Norge knyter fördomar direkt till norska judar cirkulerar, enligt Cora Alexa Døving, även i dag stereotypa föreställningar om ”världsjuden” som ett slags fantasi.

Vad är det som gör den idén så stark?

– Det vi vet om konspirationsteorier generellt är att de är som mest levande och får störst konsekvenser när de riktar sig mot minoriteter. Det som riktar sig mot den judiska befolkningen har också en väldigt stark resonans i historien och inte minst i föreställningar som befästes genom Sions vises protokoll (antisemitisk skrift från 1903, reds. anm).

Cora Alexa Døving konstaterar att roten till vanföreställningen om en judisk världskonspiration ofta ges en gåtfull aura, som om det finns något mystiskt i hur den kan leva vidare århundrade efter århundrade.

Finansmannen George Soros som exempel

I själva verket är förklaringarna tydliga, menar hon.

– Alla folkmord och all rasism bygger på att en specifik grupp får skulden för samhällets brister eller förändringar.

Till konspirationsteorin hör också föreställningen om en bakomliggande avsikt. Cora Alexa Døving tar den amerikanske finansmannen George Soros som exempel. När han kritiseras är det inte bara hans liberala idéer som står i fokus. Eftersom han också är jude aktiveras hela det konspirationsteoretiska tankegodset, med dess bild av en judisk ”högre plan”.

– Den effektivitet som konspirationsteorin hade under andra världskriget är knuten till tanken att judarna inte bara är en liten minoritet utan att de har en master plan vars drivkraft är att göra oss andra ont.

Judar och muslimer i Norge börjat närma sig varandra

I en tid av växande nationalism ökar antisemitismen. I Norge har det dock ännu inte förekommit någon debatt om huruvida man kan vara jude och norsk, liknande den man haft om muslimer och norskhet, berättar Cora Alexa Døving. Det ses som självklart att de båda identiteterna kan förenas.

I intervjuer är det högerextremismen och den extrema islamismen som nämns och väcker starkast oro bland judar.

Som måltavla för en ökad främlingsfientlighet är både judar och muslimer utsatta. Sedan 9/11 har muslimen i hög grad tagit över rollen som ”den andre”. I rädslan för islam ingår idén att Europa är på väg att ”islamiseras”. Från ­högerextremt håll har antisemitismen blivit mindre framträdande.

Vi har i vår forskning sett att den som har gruppfientliga hållningar till en minoritet också har det till andra minoriteter.

– Judarna har tidigare varit högerextremismens fiende nummer ett. I dag kan man höra vissa av grupperingarna tala om att Europa ska vara tryggt för judar. Men man behöver inte gräva så djupt för att se hur antisemitismen odlas. Vi har i vår forskning sett att den som har gruppfientliga hållningar till en minoritet också har det till andra minoriteter, säger Cora Alexa Døving.

Det är också utifrån det perspektivet som judar och muslimer i Norge börjat närma sig varandra. Samtidigt som undersökningar visar att muslimer har fler fördomar mot judar än befolkningen generellt, svarar både judar och muslimer att de som minoriteter bör stå sida vid sida i kampen mot stereotyper.

– Det är en intressant och ganska ny aspekt av den judiska självbilden. Att man börjar beskriva sig som en grupp med minoritetsrättigheter. Man kämpar inte för sin sak i rollen som judar utan i rollen som minoritet.