Hur mycket ska ett prästkall få kosta?

Det blir onekligen knepigt att få ihop kalkylen när ett hushåll blir en lön fattigare och studiestödsnämnden sedan länge säger stopp. Om det här vittnar tidigare journalisten och prästkandidaten Helena Lund i Kyrkans tidning.

Ett inspel att ta på allvar. Den ekonomiska stressen kan göra den som vill utbilda sig till ett kyrkligt yrke, så att säga, “mitt i livet”, tvungen att omvärdera sitt beslut. Svårast är det för prästkandidater, som oavsett bakgrund måste studera fem och ett halvt år för att anses färdiga och värdiga att sändas ut. Samma personer kan i en lokal hemförsamling sedan länge uppfattas som en församlingens “präst” – de kan ha lett gudstjänster och verksamheter utan att ännu vara vigda. 

Att från Svenska kyrkans håll kräva mindre akademisk teologi av prästkandidater med annan erfarenhet skulle innebära färre år av ekonomisk ansträngning. Men det kommer med ett annat slags pris. Flera års studier behövs för att förankra utbildningen i levd teologi, som Patrik Hagman poängterar i en gästledare.

Men hur mycket ska det få lov att kosta? Att bli präst kan inte vara förbehållet den har tillgång till besparingar eller en tillräcklig andra lön i hushållet. Många har inte råd att ens överväga fem och ett halvt år av extrem ekonomisk sparlåga. Och CSN:s relativt nya omställningsstöd för studier mitt i livet går inte att lyfta längre än ett år. Det säger sig självt att den statliga reformen inte är något brödunder för kyrkans pressade kandidater.

Svenska kyrkan behöver därför undersöka och erbjuda möjligheten att anställa ett antal prästkandidater. Att den som inte kan finansiera sin utbildning med studiemedel kan studera med lön kan på sikt vara en effektiv åtgärd på sikt. Det här är ett beprövat sätt att uppnå återväxt i bristyrken. I dag går det till exempel att bli lokförare på statens bekostnad, eller anställd av Polismyndigheten med ett års betald utbildning. 

Dessutom behöver de praktiska bitarna av en kyrklig utbildning anpassas till den enskildes erfarenhet. För den som arbetat i församling bör de tidskrävande och många praktiska momenten vid sidan av högskolestudierna vara färre, och ett snabbspår på Svenska kyrkans utbildningsinstitut erbjudas den som redan tillägnat sig hantverket på annat håll. 

Svenska kyrkan behöver sina präster. Men de blivande prästerna behöver också Svenska kyrkan. Så länge utbildningen till präst kostar multum i både tid och pengar är det inte alla som vill, som också kan göra sitt för att avhjälpa prästbristen. 

Det blir helt enkelt för dyrt att bejaka sitt kall. Och för de förlorade prästerna betalar i slutändan Svenska kyrkan.

Fanny Willman, ledarskribent