Ännu ett beslut: Domkapitlen får inte hantera domar

Det är andra gången myndigheten tar beslutet att domkapitlen inte får hantera personuppgifter om lag­överträdelser i tillsynsärenden.

Våren 2019 beslutade Data­inspektionen, som myndigheten hette innan namnbytet, att det saknas rättsligt stöd och ett tillämpligt undantag för att ge domkapitlen i Stockholm och Uppsala stift tillstånd att hantera handlingar som exempelvis brottmålsdomar, eftersom de kan innehålla känsliga personuppgifter.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten där stiften delvis fick rätt. Domstolen lutade sig mot ett medlemsundantag i dataskyddsförordningen och ansåg att stiften får hantera personuppgifter om sina medlemmar, även om dessa överförs mellan församlingar och stift.

Men rätten bedömde, likt myndigheten, att lagen om Svenska kyrkan inte är tillräckligt tydlig för att ensam kan ligga till grund för att tillåta hantering av känsliga personuppgifter. Myndigheten fick därför tillbaka ärendet för att pröva om det finns stöd för hanteringen i andra artiklar i dataskyddsförordningen.

I januari i år avslog myndigheten - nu under nya namnet Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) - återigen de båda stiftens begäran om tillstånd.

I lagen om Svenska kyrkan står att stiften har tillsyn över församlingslivet. Hur tillsynen går till regleras i kyrkoordningen, och Svenska kyrkan har bland annat anfört att kyrkoordningen är att betrakta som ett avtal med medlemmarna. Det anser Svenska kyrkan ger stöd till att stiften får hantera känsliga personuppgifter om präster och diakoner i handläggningen av tillsynsärenden.

– Det kan tyckas lite konstigt, men det är det inte. Det finns avgöranden i Högsta domstolen om att den här typen av föreningsstadga, som kyrkoordningen kan liknas vid, utgör ett avtal med medlemmarna, säger Fredrik Nilsson, enhetschef på juridiska enheten på kyrkokansliet.

Men IMY håller inte med. Enligt myndigheten behöver den som är personuppgiftsansvarig kunna visa att ”det huvudsakliga syftet med det specifika avtalet i praktiken inte kan uppnås om behandlingen i fråga inte utförs”. IMY ifrågasätter att kyrkoordningen skulle utgöra ett sådant avtal.

IMY skriver i sitt beslut att det finns liknande förfaranden för andra yrkesgrupper, exempelvis läkare och advokater. Men där finns ett tydligt stöd i nationell rätt, och det anser myndigheten även behövs för präster och diakoner.

Stiften har med stöd från nationell nivå överklagat även detta beslut till förvaltningsrätten. Där pågår nu ett skriftligt meningsutbyte mellan parterna.

– Bedömningen i dagsläget är att målet snart är färdigt för avgörande. Vi lämnade in ett yttrande för några veckor sedan och tror nog kanske inte att det blir några fler, säger Fredrik Nilsson.

– Vi är naturligtvis optimistiska. Vi tror att vi ska få tillstånd för Uppsala och Stockholms stift.

Hur påverkas domkapitlen i nuläget?

– Det här är begränsat till ärenden där det finns uppgifter om en brottslig gärning och det är inte vanligt. Om ett domkapitel i det här läget får upp ett sådant ärende, får domkapitlet självt avgöra hur man ska hantera det. Men det är inte bra att inte ta i det alls när det rör sig om så pass allvarliga anklagelser som handlar om brottslighet.

Den pågående processen försvårar domkapitlens arbete. I Stockholms stift har domkapitlet pausat vissa utredningar och Strängnäs domprost Christofer Lundgren beskriver en ovisshet som kan påverka arbetet.

De ärenden som nu är uppe i förvaltningsrätten berör domkapitlen i Stockholm och Uppsala stift. I Stockholms stift har domkapitlet sedan i maj 2019 pausat alla utredningar av ärenden som handlar om misstänkta lagöverträdelser.

– Då får arbetsgivaren i stället ta stöd i arbetsrättslagstiftningen, säger stiftsjurist Ann Nordberg.

Svenska kyrkans 13 domkapitel är egna enheter, men även de domkapitel som inte direkt är före­mål för processen påverkas av Integritetsskyddsmyndigheten beslut.

Christofer Lundgren, domprost i Strängnäs stift, är noga med att påpeka att han inte kan kommentera något som har med pågående ärenden att göra.

Men han säger att det på ett principiellt plan är viktigt för domkapitlen att kunna ha med exempelvis polisanmälningar, förundersökningar och domar som underlag vid vissa beslut.

– Det beror på vad det handlar om, det är inte parkeringsböter som är intressant utan andra typer av allvarligare händelser.

– Innan har det varit en praxis för fler, om inte för alla domkapitel, att om det pågår en polisutredning om något som skulle kunna innebära att man allvarligt skadat det anseende en präst bör ha, då har man avvaktat för att kunna ta hänsyn till det som kommer fram i utredningen. Det kan vi inte göra nu. Vi måste hantera det på andra sätt.

Myndighetens beslut har skapat en ovisshet som gör att det i nuläget inte är helt självklart för domkapitlen hur vissa tillsynsärenden bör hanteras, anser Christofer Lundgren.

– Ett domkapitel har aldrig samma resurser att göra en utredning som rättsväsendet har. Om det är så att domkapitlet ska göra en utredning i ett sådant ärende och inte kan nyttja det underlag som finns, och som är offentliga handlingar som berör kyrkans egna medlemmar, då kommer vi heller inte ha lika bra underlag för att fatta beslut när vi ska göra det.