Ärkebiskop emerita Antje Jackelén har bott och arbetat både i Kalifornien och i Illinois, och följer den amerikanska politiken. Hon ställer frågan om det blev ett rädslans val mer än ett hoppets val.
- Vi lever i tider som har stora utmaningar som rör klimat, konflikter, migration, ekonomi och AI. Så det finns anledning till oro, säger hon.
Hon beskriver en global utveckling där mänskliga rättigheter undergrävs, och där våld förhärligas av en toxisk manlighet på frammarsch.
- Det är en kombination av rasism och misogyni som nu syns i politiken.
Hon menar att religion missbrukas
Donald Trump har ett stort stöd bland kristna i USA som definierar sig som evangelikala. Antje Jackelén betonar att det religiösa landskapet i Sverige och det i USA skiljer sig åt, och att många amerikanska kristna inte kan tänka sig att rösta på Trump.
- Men religion instrumentaliseras gärna av makthungriga ledare som vill befästa sin makt, säger hon.
Samtidigt har hon svårt att förstå att Donald Trump har en så stor väljarbas.
- Redan första gången han vann var det svårt att förstå att en politisk ledare som ljugit så mycket kunde ta sig ända till Vita huset. Jag är uppväxt i en tid då man trodde att en politiker som beslås med att ideligen ljuga faktiskt avgår.
Många känner nog en oro för de kommande åren. Hur ser du på den oron?
- Med de erfarenheter vi har av Trumps tidigare presidentperiod så är nog den oron högst befogad. Vi minns hans oberäkneliga twitterutspel, den grova retoriken och stormningen av Kapitolium. Sedan vet vi inte hur mycket han kommer att förverkliga av det han sagt, till exempel om att hämnas på motståndare och lämna klimatarbetet.
Han är inte förvånad över utfallet
Kjell O Lejon, präst och professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, har nyligen kommit ut med boken God bless America – om religionens roll i Vita huset. Han är inte förvånad över att Donald Trump vann då denne haft en ledning i opinionen över Kamala Harris under större delen av valrörelsen.
Han är däremot mer överraskad över att Republikanerna ser ut att få majoritet både i senaten och representanthuset, vilket skulle ge Donald Trump en stor möjlighet att förverkliga sin politik de kommande åren.
- Men en president kan inte göra vad som helst. Under hans första ämbetsperiod så fanns det dock stabila människor i hans kabinett, det vet vi inte om det kommer att göra nu. Det är en större osäkerhetsfaktor, säger Kjell O Lejon.
En vidgad klyfta i USA
Men varför har då Donald Trump fått ett så starkt stöd, speciellt bland vita evangelikaler, en grupp där 81 procent röstade på Trump i förra valet? Även Kjell O Lejon betonar att bilden av amerikansk kristenhet är komplex, och att många, till exempel svarta evangelikaler, främst röstar på Demokraterna.
Men en faktor som varit viktig är att det inte bara är Republikanerna som gått åt höger under en längre tid, Demokraterna har också gått mer åt vänster.
- Det gör att det för många kristna blir allt svårare att byta parti när skillnaderna är så stora. Även om många kristna ogillar Trump så är det ändå ett alltför stort steg för dem att lämna Republikanerna, säger han.
Han tror att frågor som rör abort och hbtq har spelat roll. Där har demokratiska presidenter stått för en mer liberal linje än vad många kristna amerikaner förväntar sig av Donald Trump.
- Israel är också viktigt för många kristna. Trump, möjligen under Mike Pences inflytande, flyttade USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, och förhandlade fram Abraham-avtalen, något som många tycker blev bra, säger Kjell O Lejon.
