Ärkebiskopen: Inte möjligt att införa ett nytt vigningskrav

 – Frågan om lämplighetsbedömning av prästkandidater hör till biskopens ansvar. Det ansvaret kan inte ersättas av en form av checklista för vad prästkandidater får anse i vissa frågor, det kan bli en oändlig lista om man gör så.

Samkönade äktenskap har blivit en valfråga sedan Borgerligt alternativ och Centerpartiet svängt och ställt sig bakom kravet att alla nya präster ska säga ja till att viga samkönade par.

Läronämnden prövade redan 2016 förslaget om ett sådant vigningsvillkor och sa då att det skulle strida mot Svenska kyrkans ordning. Antje Jackelén säger att det finns en viktig skillnad mellan att lova att tjänstgöra med andra oavsett kön, som kandidaterna i dag gör, och att lova att viga samkönade par.

 – Att tjänstgöra tillsammans med andra oavsett kön har med själva sakramentsförvaltningen att göra. Församlingen får inte lämnas i osäkerhet om nattvardens giltighet beroende på prästens kön.

 – När det gäller vigselgudstjänsten så finns inte den osäkerheten kring om det är en vigsel eller inte. Tvärtom är det väldigt tydligt med den handbok vi har att vi har samma vigselordning för par av samma eller olika kön.

Så det är inte möjligt att införa ett sådant vigningsvillkor?

 – Nej, läronämnden gjorde den bedömningen 2016 och den gäller än.

Grupperna som vill detta lyfter fram den gemensamma vigselordningen och säger att ”kyrkan är mogen”. Men är din bedömning att läronämnden inte skulle komma till en annan slutsats i dag än 2016?

 – Det är inget nytt som tillkommit. Frågan har behandlats och läronämndens uppfattning är att det inte handlar om ett villkor av konstitutiv karaktär och därför ligger det i biskopens ansvar att göra en helhetsbedömning av kandidaternas lämplighet.

Antje Jackelén säger också att det är fel att tala om en samvetsklausul efter beslutet 2009 som gjorde det möjligt för homosexuella att gifta sig i Svenska kyrkan.

 – Läronämnden sa 2015 att 2009 års beslut innebär ett förtydligande av att kyrkan som helhet, och inte den enskilda prästen, även fortsättningsvis ansvarar för människors tillgång till de kyrkliga handlingarna. Därmed är det sakligt oriktigt att tala om en samvetsklausul och det går inte att avskaffa något som inte finns.

Om man i kyrkomötet skulle få en majoritet för att köra över läronämnden, hur påverkar det Svenska kyrkan som episkopal kyrka?

 – Då har man satt sig över den ordning som är så kännetecknade för vår kyrka. Den gemensamma ansvarslinjen, med de förtroendevaldas linje och den episkopala linjen, som bygger på att rollerna och kompetensområdena respekteras.

Ärkebiskopen tar också upp att kyrkostyrelsen 2019, efter ett uppdrag från kyrkomötet, slog fast att det vidtagits relevanta utbildningsinsatser för att motverka diskriminering i samband med vigsel. Samt att det från 2009 inte kommit till kyrkostyrelsens kännedom att någon diskriminering ägt rum.

 – Vi vet också att jämfört med antal vigslar av samkönade par som genomförs så har vi ett stort överskott av präster som med glädje viger samkönade par, jag har själv gjort det. Så i den bemärkelsen är det en icke-fråga.

Vilken fråga tycker du är viktigast i kyrkovalet?

 – En jätteviktig fråga är fortsatt undervisning och lärande. Sedan är barn och vuxnas rätt till andlig utvecklig oerhört viktigt.

Antje Jackelén påpekar att barnkonventionen som slår fast att alla barn har rätt till den levnadsstandard som de behöver för sin fysiska, psykiska, andliga, sociala och moraliska utveckling nu är svensk lag.

 – I alla dessa dimensioner förutom den andliga tar samhället ansvar. Men det andliga marginaliseras, vilket vi exempelvis sett genom de inkonsekventa coronareglerna som har diskriminerat trossamfunden i relation till bland annat gymanläggningar.