Uppdaterad
Sverigedemokraten Petter Nilsson talade om "asylaktivism" och "ansvarslös migrationspolitik" när han kritiserade budgetsskrivelsen förslag att ge 40 miljoner kronor till Act Svenska kyrkan som kompensation för intäktsbortfallet under pandemin.
Han önskade i stället att församlingar och pastorat i Sverige skulle prioriteras.
– Det här är signalpolitik som ser snäll ut men som är ansvarslös. Vi behöver satsa medel där de gör mest nytta, sa han.
Linda Sjöö (Visk) ville lyfta hur "vi pratar om människor" och förstod inte ordet asylaktivism.
– Det här är långt under den anständighet vi kan förvänta oss i Svenska kyrkans högsta beslutande organ, sa hon.
Petter Nilsson svarade att Vänsterpartiet vill driva vänsterpolitik, Linda Sjöö replikerade att Jesus är ledstjärnan och hennes ord följdes upp av Nina Wahlin (C) som sa att Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och att Act Svenska kyrkan gör ett "otroligt viktigt arbete".
Hon hade med bestörtning reagerat på SD:s motion:
– Vi är kristna, vi gör inte skillnad på människor, vi ska göra evangelium. Jag beklagar motionen och hur den pläderades för, sa hon och uttryckte glädje över att "vi kan landa i betänkandet" som ger Act det extra stödet.
Åke Bonnier, biskop i Skara, lyfte fram att Svenska kyrkan är en resursstark kyrka. Att jämföra församlingar som har det tufft i Sverige med andra länder som är svårt drabbade, är "genant".
Han tyckte att det var missvisande att tala om vänsterpolitik när det handlar om stöd till Act Svenska kyrkan. "Vi människor hör samman och lever under samma himmel och vi har ett gemensamt ansvar", sa han. Exempelvis klimatfrågor går inte att isolera, allt hör ihop.
– Man kan läsa in politik i allt men från Sverigedemokraternas håll läser de in vänsterpolitik i de uppfattningar som inte följer Sverigedemokraternas uppfattning. Stöd till Act Svenska kyrkan ligger i linje med det Jesus säger.
Anette Nordgren, som representerar Utlandsförsamlingarna, yrkade bifall till utskottets förslag om extrapengar till Act Svenska kyrkans ”viktiga arbete”. Hon tillade:
– Vi är också ekumeniska aktörer. Det kunde också ha lyfts fram. Vi Skut-församlingar arbetar allt mer med andra kyrkor via partnerskap och allianser, både av organisatoriska och ekonomiska skäl och vi tecknar även avtal med systerkyrkor.
Anette Nordgren exemplifierade med Svenska kyrkan i Rom och på Mallorca där samarbete med katolska kyrkan sker, bland annat kring böneveckan.
– Kyrkoherden i Aten är dessutom lokalanställd av den anglikanska församlingen. Allt mer arbete sker i samverkan med andra även om Skut inte fått något officiellt ekumeniskt uppdrag.
Åke Marcusson, också representant för Utlandsförsamlingarna, berättade om det arbete för människor på flykt som utlandsförsamlingarna bedriver, exempelvis Svenska kyrkan i Hamburg, som hjälper människor från Syrien som inte fått stanna i Sverige.
Beslutet om budgeten, "Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2022–2024", är sista beslutspunkt på onsdagen.
