Bannlyst trumma och jojk fick plats i gudstjänsten

Tomas Colbengtson har gjort den nya trumman. Foto: Annika Colbengtson

Den samiska trumman har bekämpats i århundraden av kyrkan. Men i en historisk gudstjänst i Idre fick jojken och trumman viktiga roller i pingstfirandet.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Tomas Colbengtson har gjort den nya trumman. Foto: Annika Colbengtson

Trumman har en central plats i den samiska religionen, och när samerna kristnades förbjöds och beslagtogs trummorna av kyrkan. Men när en del av Västerås stifts konstutställning Det sjätte sinnet invigdes i Idre kyrka på pingst­dagen fanns där en trumma på plats, skapad av konstnären Tomas Colbengtson. Många samer från Idre sameby var närvarande.

– För oss samer var det en otroligt rörande och omvälvande situation, dels att få höra mycket av mässan på sydsamiska, biskopen läste sydsamiska med den äran, dels att en samisk ceremonitrumma fick hamna intill altaret, säger Tomas Colbengtson.

Han berättar att det bland sydsamer finns en lång och stark kristen tradition, men den samiska religionen har samtidigt levt vidare. På flera bevarade ceremonitrummor samsas traditionella samiska och kristna symboler.

– Den samiska tron är mer knuten till det animistiska, att naturen är levande, men den kristna föreställningsvärlden finns invävd där, berättar Tomas Colbengtson.

Bad samerna om ursäkt

Biskop Mikael Mogren bad i sin predikan om ursäkt för de oförrätter som den svenska staten, inklusive Svenska kyrkan, begått mot det samiska folket. ­Tomas Colbengtson menar att sådana uttalanden är viktiga.

– När det kommer sådana signaler från kyrkans överhuvud så sprids det i samhället att samer är okej, precis som alla andra.

För oss samer var det en otroligt rörande och omvälvande situation

För biskop Mikael Mogren fanns det en stark symbolik i att denna gudstjänst firades just på pingstdagen. Att han fick förmedla liturgin på sydsamiska gav honom en aning om hur lärjungarna upplevde pingsten när de fick predika inför människor från hela världen.

– Det var en sådan fest och det var så vackert. Det var en fantastisk pingst där vi kom nära varandra och förstod varandra.

Att en samisk trumma fick plats i kyrkan tycker biskopen är viktigt och han vet att det betyder mycket för många samer. Att trumman välkomnas in i kyrkan tycker han är ett naturligt steg.

– Jag har bott i Tanzania där trummorna förr var laddade, men i dag är de närvarande i gudstjänsten, säger han.

Trumman tillhör ju en samisk ­religiös föreställningsvärld...?

– Även andra instrument som vi har i kyrkan kan ju ha använts till annat än att hylla Gud. Vi lånar hela tiden från olika håll, och använder på lite nya sätt. Jag har stor respekt för det som den är laddad med för samerna.

Under gudstjänsten sjöngs förbönen på jojk, vilket också länge var otänkbart i kyrkan.