"Behåll kyrkorna men sälj andra fastigheter"

Lunds stift med sina runt 500 kyrkor får under 2021–2025 nära 70 miljoner årligen i kyrkoantikvarisk ersättning. Inför 2022 har stiftet också fördelat närmare 12 miljoner i kyrkounderhållsbidrag.

– Jag skulle så klart vara glad om vi fick mer, men vi får nöja oss och hushålla. Min bild är att det ändå räcker ganska långt, men det är också för att församlingarna och pastoraten i Lunds stift inte tillhör de fattigaste i Sverige. Därför kan man genom god planering och klokt budgetarbete i församlingarna även hantera de dyrare projekten, säger stiftsantikvarie Heikki Ranta.

Han lyfter som positivt att den årliga fördelningen av KAE numera beslutas om i femårsperioder. 

– Vi vet hur mycket vi kommer att få vilket gör att vi kan etapp-planera dyrare projekt. Det gör att egeninsatsen i församlingen också blir hanterbar i och med att den kan delas upp på flera år. 

Medlemstalen minskar och pandemin väntas påverka intäkten från kyrkoavgiften negativt de kommande åren. I Kyrkans Tidning nummer 22 sa Magnus Svensson, kyrkoherde i Vadstena, att situationen med kostnaderna för fastigheterna börjar bli ohållbar. Han menade att fler kyrkor bör säljas och att Svenska kyrkan mentalt behöver förbereda sig på att riva kyrkor.

Heikki Ranta är mer hoppfull och ser i stället lösningen i de fastigheter som inte är kyrkor.

– Vi måste komma ihåg att det är knappt 30 procent som är kyrkor, resterande 70 procent är andra byggnader som i regel heller inte är skyddade och därför lättare att bli av med. 

– Skyddet för en kyrkobyggnad försvinner inte heller genom att det kommer en ny ägare. Problemet för den nya ägaren är där-emot att den inte kan ansöka om kyrkoantikvarisk ersättning, det kan bara Svenska kyrkan.

Riksdagen har antagit målet att kulturarvet både ska ”bevaras, används och utvecklas”. Heikki Ranta tycker att Svenska kyrkan i stället för att sälja kyrkor måste våga prata mer om hur kulturarvet i större utsträckning kan utvecklas och användas.

– Vågar vi det har vi tusenåriga kåkar, som också är fantastiska byggnader utifrån miljöaspekter, som kan uppleva sin renässans. 

Han menar att omgestaltningsprojekt, där kyrkor byggs om för att kunna utnyttjas även som exempelvis kontor och samlingslokal, är utmärkta exempel på modernisering.

– Det är en win-win-situation både för kulturarvet och församlingen. Har man verksamheten i och kring kyrkorna blir kulturarvet också mer tillgängligt. Det fantastiska kulturarvet som vi har, förvaltar och administrerar är faktiskt en potential, inte bara en belastning.

Vad gäller stora KAE-projekt i Lunds stift ser det inför år 2022 ungefär likadant ut som det brukar, säger Heikki Ranta. Reparation och omläggning av tak är sådant som kostar mycket. Men han ser också med oro på att det de senaste åren dykt upp ett antal ansökningar som gäller tornreparationer. 

– Tornen är svåra. Vi har klockor som svänger och som utgör en enorm belastning på byggnadsverket. Allt material har någon slags livslängd och när man kommer till tippingpointen måste man göra något. Vi pratar om en handfull ärenden nu, möjligtvis blir det fler och fler, men jag hoppas verkligen inte att det är början av en trend för det är oerhört omfattande och jättedyra arbeten.