Biskop Eva Nordung Byström uppskattar arbetslagets engagemang.
”Förslaget kommer att bidra till underlaget för utredningen tillsammans med andra förslag och remissvar från berörda pastorat”.
– Först måste jag stryka under att Härnösands stifts strukturarbete inte siktar mot att lägga samman församlingar. För mig är det viktigt att betona att ambitionen alltid är att alla församlingar ska finnas kvar och att församlingens grundläggande uppgift ska kunna genomföras i alla församlingar. För att mäkta med det behöver församlingarna samverka kring de omfattande krav som ställs på god förvaltning och arbetsgivarskap.
Vad tycker du om förslaget?
– Den geografiska omfattningen på ett nytt pastorat och vilka församlingar som ska samverka i pastoratet kan jag inte ha någon synpunkt på i dagsläget. Men jag uppskattar arbetslagets engagemang och deras förslag kommer att bilda underlag för utredningen tillsammans med andra förslag och remissvar från berörda pastorat.
Vad tycker du om att förslag kommer underifrån från arbetslag?
– Jag är glad för lokala initiativ och den lokala insikten i att vi måste finna samverkansformer på bred front för att klara framtiden, inte minst i våra glesbygdsförsamlingar. Och jag ser fram emot en fortsatt dialog med personal och förtroendevalda i Södra Jämtlands-Härjedalens kontrakt. Det ska också bli spännande att mer sätta mig in i alla remissvaren som kommit in, inte minst från alla sex kyrkoråden, som underlag för den utredning som precis inletts.
Är det möjligt att göra på detta sätt?
– Hela processen, för bildandet av ett nytt pastorat, från idé via utredning och fram till beslut i stiftsstyrelsen, är reglerat i kyrkoordningen. Där finns ingen begränsning vad gäller storlek eller omfattning, det är stiftsstyrelsens sak att bedöma vad som är ändamålsenligt, efter remissomgång och utredning. Ansvaret för hur resurser fördelas och hur arbetet organiseras i ett nybildat pastorat, var man lägger sin pastoratsexpedition och andra liknande frågor ligger hos det nybildade pastoratet, det får inte jag eller stiftsstyrelsen blanda sig i. Däremot kan stiftskansliet ge råd, stöd, hjälp och resurser för den processen om pastoratet så önskar, men det är en senare fråga.
Hur kommer det här förslaget som skickats till stiftet att hanterats? Vad händer nu?
– Förslaget kommer att bidra till underlaget för utredningen tillsammans med andra förslag och remissvar från berörda pastorat. I utredningen görs även kartläggning och analyser av dagens organisation och ekonomi, församlingarnas förutsättningar för att utföra den grundäggande uppgiften och andra åtaganden. Under utredningen hålls regelbundna möten med lokala företrädare.
I din debattartikel i Kyrkans Tidning i förra veckan skriver du: ”Det finns inget som säger att vi i en framtid kan eller ska vara organiserade på det sätt vi är i dag.” Öppnar det upp för radikalare grepp av det sätt som detta förslag ger vid handen?
– Det måste självklart vara öppet för, och skulle jag vilja tillägga, nödvändigt med nya grepp i framtiden. Vi har i Svenska kyrkan med regelbundenhet skruvat på vår organisation för att göra det möjligt för församlingarna att klara sitt uppdrag att vara kyrka lokalt. Senast det hände var 2014.
– Men det är också viktigt att komma i håg att vägen till förändring i slutändan går via vårt kyrkomöte. Självklart påverkas dess beslut av lokala initiativ, därför är de alltid välkomna. Vi behöver aktiva förtroendevalda i våra beslutandeförsamlingar som formar en klok organisation utifrån kyrkans uppdrag och teologiska grund. Därför behöver den som vill förändring också engagera sig i en kyrklig nomineringsgrupp.
