Biskopen vill se ny väg till att bli präst

I Sverige krävs det vanligen 5,5 års studier för att bli vigd till präst i Svenska kyrkan, även om man har andra akademiska examina sedan tidigare. Många andra kyrkor i Europa har dock snabbspår för personer som mitt i livet känner ett prästkall. 

I den utredning av prästutbildningen som genomfördes av Björn Vikström, professor i Åbo och tidigare biskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, var ett av förslagen att utreda alternativ för dem som redan har en annan akademisk examen.

Nu stöttar Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, den idén.

– Frågan är akut, särskilt för församlingar som i dag har brist på personal. Det ställer till väldigt stora problem att inte ha präster, men det saknas även diakoner, pedagoger och musiker, säger han.

Utred utformningen 

Mikael Mogren vill inte slå fast hur en sådan kortad prästutbildning skulle utformas och vilka moment i dagens utbildning som skulle slopas. Han menar att det får utredas.

– I dag får den som har en utbildning sedan tidigare börja på noll, det är som att varken yrkesliv eller examina räknas.

Han menar att en kortare utbildning inte bara ska ses som ett försök att lindra prästbristen, det är också en tillgång att få in präster som har andra erfarenheter och kunskaper.

– Vi får självklart diskutera vilka examina och professioner som är aktuella för att tillgodoräknas, och hur kyrkliga erfarenheter ska värderas, säger han.

Diakoner ryggar inför utbildningen

Han möter till exempel diakoner som känner en kallelse till att bli präst, men som ryggar inför dagens prästutbildning.

– Det är lång tid när man är mitt i livet och redan har gått en lång utbildning.

Mikael Mogren vill dock inte förändra antagningsprocessen. Även om det öppnas upp för en kortare utbildning så kan inte kyrkans krav på kandidaterna luckras upp.

– Det ska finnas ett allvar, en mognad och en levande kristen tro att djupna i hos kandidaten. Det är viktigt att samlas kring det heliga. 

Inte ett b-lag

Det finns de som menar att en kortare utbildning riskerar att skapa präster som är sämre förberedda för arbetet i församlingarna, att det kan bli ett a-lag och ett b-lag bland prästerna.

– Dessa präster skulle ha andra kunskaper i stället, och det är viktigt att kyrkan är tydlig med att den som är prästvigd är präst.

Mikael Mogren ser ändå relativt ljust på framtiden. Han pekar på att det talas mer om religion och kristen tro än på länge i Sverige.

– Om det är ordentligt surr om kristen tro i samhället så vaknar tanken hos en och annan att bli präst. Var och en av oss måste uppmuntra dem vi möter att använda sina gåvor. Rekrytering börjar när vår kristna tro märks.