Marjut Ervasti, som är gruppledare för Visk, svarar Kyrkans Tidning att man som grupp ställt sig bakom motionen, även om ledamöterna får rösta fritt.
– Det finns en stark förväntan på att gruppen i fråga om denna motion kommer att rösta för bifall.
Skulle ni gå emot läronämnden?
– Det beror på hur läronämnden resonerar, detta handlar om arbetsrätt, vi tycker inte den talar om biskopsämbetet.
Tycker det är självklart
Centerpartiets gruppledare Niklas Larsson säger till Kyrkans Tidning att det är väldigt viktigt att ingen upplever sig diskriminerad i Svenska kyrkan av en präst.
– Det är självklara delar kan man tycka, säger han.
Han menar att det är viktigt att respektera läronämndens tidigare ställningstaganden kring att kyrkomötet inte ska avgöra vilka personer som biskoparna finner lämpliga att viga till präster.
– Biskoparna får fortsätta att ha hand om det. Men om någon upplever sig diskriminerad av en präst så ska kyrkostyrelsen ta fram verktyg som domkapitlen kan använda i sådana fall, säger han.
När kyrkomötet 2009 beslutade att utvidga kyrkans äktenskapsordning så sades det att Svenska kyrkan skulle kunna rymma två äktenskapssyner i framtiden, alltså att både de som viger samkönade par och de som inte gör det skulle kunna tjäna i Svenska kyrkan.
– Jag var inte med på den tiden, utan nu ser vi framåt. Jag kan konstatera att i kyrkovalet så var detta en stor fråga för många väljare, hur kan det kan tillåtas att anställda får neka att viga samkönade par.
Fader Gunnar i Osby
Niklas Larsson har även ett lokalt engagemang i Svenska kyrkan, han är ordförande i kyrkofullmäktige i Osby. Där står fader Gunnar staty på torget, en präst som bland annat är känd för att han starkt bidrog till att högkyrkligheten växte fram i Sverige. Niklas Larsson är dock inte orolig för protester från mer teologiskt konservativa.
– Även om så klart högkyrkliga kan reagera på en sådan motion så tror jag inte man gör det speciellt i Osby, säger han.
Läronämndens ställning
Läronämnden har invändningar mot förslaget, men avstyrker det inte. Nämnden skriver i sitt yttrande om motionen att det redan finns möjligheter för biskop och domkapitel att ingripa mot präster som diskriminerar. Enligt kyrkoordningen kan den präst som begår brott eller skadar det anseende som en präst bör ha bli obehörighetsförklarad. Nämnden skriver: ”Motionens förslag skulle innebära en avsevärd förändring av konkretionsnivån i regleringen av domkapitlets tillsyn över vigningstjänsten.”
Läronämnden hänvisar också till ett tidigare utlåtande från 2008 där det framhålls att en särskild kontroll av domkapitlens tillsynsuppgift skulle innebära en förändring av det ansvar som biskop och domkapitel har.
Läronämnden pekar också på att begreppet diskriminering inte används på samma sätt som i diskrimineringslagen.
Ser läronämnden det som problematiskt om ”diskriminering” ges en annan tolkning i Svenska kyrkan än i diskrimineringslagen?
– Det är en viktig juridisk princip att när begrepp från lagstiftningen används i kyrkoordningen så ska betydelserna fullt ut överensstämma med varandra. Läronämnden konstaterar här att motionärerna i begreppet ”diskriminering” lägger in en betydelse som inte helt är i överensstämmelse med lagstiftningen, skriver Cristina Grenholm, kyrkosekreterare och sekreterare i läronämnden, till Kyrkans Tidning.
Ska yttrandet tolkas som att läronämnden inte önskar att en sådant tillägg som föreslås i motionen görs i kyrkoordningen?
– Läronämndens yttrande är uttryck för en principiell hållning.
