NT 26: Bröder blir syskon i nya bibelöversättningen

Med tre år kvar tills Svenska bibelsällskapets nya översättning av Nya testamentet (NT26) ska vara klar pågår ett intensivt arbete för översättarna och redaktionskommittén.

– Vi gör det för att vi upp­lever att det finns ett behov. Det är dags för en ny, seriös, vetenskaplig översättning, säger översättningsdirektor Mikael Winninge, som leder arbetet.

Översättningen av Nya testamentet som finns i Bibel 2000, den sista officiella svenska bibelöversättningen, gjordes under 1970-talet och publicerades 1981. Mycket har hänt vad gäller bibelforskning och översättnings­vetenskap sedan dess, säger ­Mikael Winninge.

Hela NT översatt i år

I ett konferensrum i bibelsällskapets lokaler i Uppsala har redaktionskommittén och översättarna samlats för att gå igenom senaste delen av arbetet. Innan årets slut ska både en första översättning och en andra bearbetning av böckerna i Nya testamentet vara klart.

– Det är hela tiden ett sam­arbete, säger Lisa Buratti, doktorand i Nya testamentets exegetik och präst.

Hon har översatt Apostlagärningarna och just i  dag är det hennes text som gruppen går igenom. Varje vers, ord och kommatecken ska vridas och vändas på.

– Syftet är inte att göra det lätt­tillgängligt för den nutida läsaren, så att vi omtolkar seder och bruk. Vi vill spegla en främmande kultur och skildra de kategorier som man hade för att dela in tillvaron på antiken. Att göra en svensk, nutida tolkning lämnar vi till predikanterna, förklarar Mikael Winninge.

Där det anses behövas kommer noter att används för att förklara termer som kan vara okända för läsaren.

Vissa saker är bestämda

Förutom att försöka komma närmare den kultur Bibeln skildrar har redaktionskommittén beslutat att så få variationer som möjligt ska användas vid översättning av samma ord.

– Vi vill hjälpa läsaren att se de interna kopplingarna. Om ett nyckelord dyker upp på flera ställen är det bra om ordet översätts likadant, tänker vi, säger Mikael Winninge.

Den första pilotöversättningen av NT26 kom redan 2015. Formuleringar kan fortfarande komma att förändras under bearbetningen, men vissa saker är bestämda.

Där det i tidigare översättningar har stått bröder, kommer det i stor utsträckning att stå bröder och systrar eller syskon.

– Ordet broder i grekiskan kunde inkludera kvinnor och barn i vissa kontexter. På svenska kan det absolut inte göra det. Vi går på samma linje som flera internationella översättningar och vill inte stänga några dörrar i onödan.

En annan förändring finns i verserna med Herrens bön. I bibelöversättningen från 1917 inleds de ”Fader vår”, 1981 blev det i stället ”Vår fader”.

– Det kommer att bli ”Vår far”. Det är vi tämligen på det klara över, säger Mikael Winninge.

Jonas Holmstrand, docent och universitetslektor i Nya testamentets exegetik samt medlem i redaktionskommitén, utvecklar:

– I Bibel 2000 används ordet Fader för Gud, men när samma ord i grekiskan används om en jordisk person är ordet far. Det är en distinktion som egentligen inte finns i grekiskan.

Inte en beställd översättning

NT26 är inte beställd av Svenska kyrkan eller något annat kristet samfund. Men Mikael Winninge är inte oroad över att NT26 kommer bli oläst.

– Jag tror att väldigt många kommer att använda den och läsa den. Vilket status den får i olika samfund är svårare att säga.

Hittills har reaktionerna på ­pilotöversättningarna varit mestadels positiva. Men de åsikter som finns spretar åt olika håll, från att inte vilja att något ska förändras från Bibel 2000 till att tycka att ingen översättning är nog nära originaltexten.

I Uppsala har översättarna tagit en paus från arbetet för en saffransbulle. De skrattar till när det till synes omöjliga i deras åtagande kommer på tal.

– Det är väldigt otacksam uppgift på det sättet, det är alltid någon som kommer att bli besviken, säger Lisa Buratti.

Så arbetar en stilist

Aili Lundmark

Aili Lundmark är en av två stilister i redaktionskommittén. Hennes huvudsysselsättning är att skriva en doktorsavhandling i svenska språket, men bibelöversättningen är ett projekt som också ligger henne varmt om hjärtat. 

– Det här är det mest speciella uppdraget jag har haft, säger hon. 

Stilisterna ska vaka över att översättningen får en språkligt korrekt svenska. Svenska bibelsällskapets har antagit nio principer för översättningen och överst står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt.

– Det är en utmaning att behålla känslan för vad som låter naturligt på svenska, för alla andra i gruppen utgår från grekiskan. Vi stilister måste förhålla oss mer fria i förhållande till grekiskan och det är svårt, för vi dras in i diskussionerna. 

Stilisterna ser till att Bibelböckerna stilistiska skillnader behålls och att språket låter bra när det läses högt. Aili Lundmark berättar att de också har gjort utredningar på enskilda ord för att ta reda på hur orden används och uppfattas i svenskan i dag. 

– Alva Dahl (kommitténs andra stilist, reds. anm) och jag prövar väldigt många ord och har ständiga diskussioner. I redaktionskommittén går vi igenom hela bibelboken flera gånger, mening för mening. Det är ett tungt arbete och det tar mycket tid, men genom att vi löser vissa problem, blir det lättare med tiden.

Så arbetar en översättare

Dan Nässelqvist

Dan Nässelqvist är docent i Nya testamentet och en av sex primäröversättare. Som översättare måste man göra många val, säger han.

– Det går inte att komma undan att man gör våld på originaltexten när man översättare.

Många ord i de gamla bibeltexterna är mångtydiga och då gäller det att försöka hitta ett ord med motsvarande mångtydighet i svenskan. 

– Vissa texter är såklart väldigt tydliga, men andra är inte det och då är det spännande att försöka skapa ett utrymme för framtida predikanter att möta en text som är lite öppnare. 

Vad har varit största utmaningen?

– I början var utmaningen personlig, att förlika sig med att det är inte bara min översättning, utan en grupprocess. Jag har sett mina första alster knådas, förvandlats och förändrats. Nu har min blick höjts och utmaningen handlar i stället om hur kan vi göra en bra helhet.