Dags att bankerna slutar låna ut pengar till kontroversiella bolag

Det internationella initiativitet Fair Finance Guide granskar årligen hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar. Nu har organisationen tillsammans med Naturskyddsföreningen och World animal protection tagit fram rapporten Forest on fire. Den visar att sju av de svenska storbankerna har investerat över 9 miljarder och lånat ut 2,3 miljoner till bolag som genom produktion eller försäljning av kött och soja riskerar att driva på avskogningen av Amazonas och Cerradon i Brasilien.

– Svenska småsparare och pensionssparare har rätt att få insyn och veta var pengarna hamnar för att kunna ställa krav på att bankerna tar sitt ansvar, säger projektledare Jakob König.

I rapporten sticker Nordea ut med störst investeringar på 5,5 miljarder. Danske Bank och SEB har gett störst lån, totalt 2,2 miljarder. SEB har lånat ut flera hundra miljoner kronor till den amerikanska sojajätten Cargill, som i maj avslöjades med att köpa soja från olaglig avverkning.

– Bankerna måste ta ansvar och sätta press på de bolag som de äger andelar i och inte finansiera bolag som riskera att driva på problematiken, säger Jakob König.

– Finansaktörer har också en makt att påverka på det politiska området och kan ställa högre krav på inte minst Brasilien.

Hur bra är bankerna på att göra detta?

– Våra tidigare granskningar har visat att det finns stora luckor. Vi gjorde tre stickprovskontroller och i hälften av fallen hade bankerna ingen dialog med företagen.

Gunnela Hahn, chef för hållbara investeringar på kyrkokansliets finansenhet, tycker att rapporten är informativ. Hon är framför allt kritisk till bankernas utlåning.

– Det borde vara en självklarhet att inte låna ut pengar till bolag vars affärsmodell bygger på att man hugger ner skog i Amazonas.

Svenska kyrkan har Swedbank som husbank och investerar i både Nordeas och SEBs fonder. SEB förvaltar även Svenska kyrkans ethosfonder.

Kommer ni ta upp det här med bankerna?

– Ja. Vi träffas regelbundet och kommer ta upp frågan. Bankerna har redan tagit många steg på vägen, men det räcker inte.

Hur ska den som vill investera hållbart agera?

– Vill man inte lägga ner tid kan man som församling välja Ethosfonderna. En privatperson kan välja en hållbarhetsfond, men då är det bra att fråga vad som är hållbart med den eftersom det ser olika ut. Om man tycker att det är viktigt med avskogningen kan man fråga om det.

Den som vill lägga ner mer engagemang kan också fråga om bankens hållbarhetskrav i sin utlåning, tycker Gunnela Hahn.

– Jag tror det är viktigt att banken får höra att det här är viktigt för deras kunder.

Bankerna borde utesluta de mest problematiska bolagen, exempelvis oljebolag och företag som avverkar regnskog, ur alla sina fonder och inte bara ur hållbarhetsfonderna, tycker Gunnela Hahn.

– När det kommer till frågor som klimatet och förlusten av den biologiska mångfalden måste de sätta ned foten.

SEB skriver i en kommentar till rapporten att hållbarhetsfrågor har hög prioritet hos banken, men att de har mer att göra på området.