Kvinnan nära Jesus triggar fantasin – därför lockar Maria Magdalena

Så var det dags igen. Jesus och Judas, det vill säga Peter Jöback och Ola Salo, tar plats på scen i ännu en upplaga av Jesus Christ Superstar. Det rör sig denna gång om en arenaföreställning som från och med februari turnerar landet runt.

De båda artisterna har spelat musikalen förr, i andra konstellationer, och intervjuas av kvällstidningarna om sina kommande rollinsatser – och om varför 70-talsmusikalen blivit en sådan klassiker. Enligt Ola Salo beror det på att den har ”ett frimodigt och lite respektlöst förhållningssätt till religionen”.

Att låta Jesus och Judas fronta uppsättningen är förstås inte fel. Men ska man se till den sång som blivit musikalens mest kända borde det vara en annan rollkaraktär som tar plats på affischerna. Showstoppern ”I don’t know how to love him”, framförd av Maria Magdalena, är en av få låtar som har lyckats ta sig in på amerikanska Billboardlistan två gånger (i två olika versioner).

Ola Salos förklaring till musikalens framgångar gäller i synnerhet kvinnan vid Jesu sida. Hon är perfekt för en publik som lockas av ”frimodiga förhållningssätt”.

– Maria Magdalena är en projektionsduk.

Det säger Hanna Stenström, präst och docent vid Enskilda Högskolan. I sitt arbete med feministiska perspektiv på Nya testamentet har Stenström intresserat sig för forskning om Maria Magdalena och skrivit populärvetenskapliga texter om henne.

– Maria triggar både forskarlusten och fantasin. Vi vet tillräckligt lite om henne för att lockas att fantisera och tillräckligt mycket för att vi ska komma i gång att fantisera.

Maria Magdalena är ett återkommande ämne för nya böcker. Till de senaste hör Bilden av Maria Magdalena. Från Giotto till Cézanne av konstvetaren Görel Cavalli-Björkman och Maria Magdalenas evangelium: text, översättning och historisk bakgrund av religionshistorikern Paul Linjamaa.

Hon är även föremål för temahelger i Svenska kyrkan. I oktober bjöd Maria Magdalena församling i Stockholm på ett tvådagarsprogram med underrubriken ”Vem var hon?”. Samma månad hade Nynäshamns församling premiär för den nyskrivna musikalen Maria Magdalena som gestaltar passionsberättelsen ur ett kvinnligt perspektiv.

Den senaste Hollywoodfilmen som bär hennes namn och som handlar om ”en ung kvinna på jakt efter ett annat sätt att leva”, är från 2018 och har Rooney Mara – känd från filmen Män som hatar kvinnor – i huvudrollen.

Lägg till detta alla de myter, bilder, texter och legender som producerats genom århundradena och som ekar genom dagens gestaltningar.

Hanna Stenström ser flera förklaringar till varför Maria Magdalena fortfarande lockar så.

– Maria Magdalena passar många av dem som är sökande in mot kyrkan men som samtidigt är kritiska mot kyrkans patriarkala arv. Det finns en potential i tolkningen av henne, kanske var det så att Jesus faktiskt hade en kvinna som han älskade och höll ihop med. Kanske fanns det en kvinna som var lika viktig som Petrus men som kyrkan har tryckt ner.

Maria Magdalena blir en dubbel nyckel. Den ena nyckeln öppnar för identifikation.

– I Maria får vi en person att identifiera oss med. Hon vänder sig till Jesus och längtar efter honom på ett sätt som vi kan känna igen från våra egna liv, säger Hanna Stenström.

Över huvud taget för hon in det mänskliga, menar Stenström. Genom vänskapen med Maria Magdalena blir Jesus mer människa. Många tycker att det är en befriande kontrast till traditionens upphöjda bilder. Jesus blir en vanlig man som är tillsammans med en kvinna. Skulle vi inte kunna unna honom det, ett normalt liv?

Den andra nyckeln öppnar för maktkritik och ifrågasätter hela den tradition av ofta semipornografiska myter som byggts kring idén om Maria Magdalena som prostituerad. Fallna kvinnor har kallats för ”Magdalenor” och blivit satta på ”Magdalenahem”.

– Den feministiska reflektionen handlar i hög grad om att göra upp med bilden av henne som en ångerfull prostituerad. Det finns inget i Bibeln som styrker idén om att hon skulle ha varit det.

Hanna Stenström kan samtidigt känna sig skeptisk till hur kvinnor i dag gärna ser Maria som Jesus kärlekspartner. Hur feministiskt är det egentligen? Att Maria finns med som den som trånar efter den store mannen som aldrig får honom, eller som han är ihop med.

De historiska beläggen för att Jesus och Maria Magdalena skulle ha varit ett par är väldigt svaga, säger Hanna Stenström.

– Det finns ställen i tidiga texter som talar om henne och Jesus på ett sätt som öppnar för erotisk laddning. Men det sker i texter som lämnat sexualiteten och det vanliga livet bakom sig och där det erotiska språket är ett uttryck för andlig gemenskap och hängivenhet.

Den maktkritiska läsningen har fler aspekter än så. Maria Magdalena blir paradexemplet som pekar vidare på hur kyrkan förvänt och förvridit historien, både när det gäller synen på Jesus och synen på kvinnans position.

– Genom Maria Magdalena levandegörs Bibeln genom en kvinna, vilket utgör en stark poäng när man vet att kvinnor var undertryckta, säger Hanna Stenström.

Maria Magdalena fungerar som ett slags tankeexperiment; tänk om det fanns en kvinna i ledande ställning som kyrkan utmanövrerat. Idén har gett upphov till populärkulturella konspirationsteorier, som Dan Browns Da Vinci-koden från 2003.

– Maria kan fungera triggande för den som gärna tror att det finns dolda sanningar och som vill avslöja dem.

Tesen om den bortträngda kvinnliga ledaren är inte helt utan förankring i historien, säger Hanna Stenström. Man kan som historiker väl tänka sig att Maria Magdalena var en kvinna som följde Jesus. Enligt vissa texter – till exempel Johannesevangeliet – är hon den som fick budskapet om uppståndelsen, som upptäckte graven och som Jesus först visade sig för efter döden.

I vissa skrifter, främst det så kallade Mariaevangeliet som hittades i Egypten i slutet av 1800-talet och som nu har översatts till svenska (i nyss nämnda bok av Paul Linjamaa), förs diskussioner om kvinnligt ledarskap med Petrus och Maria Magdalena som utgångspunkt.

– Det är spännande att se hur tidiga kristna rörelser gör henne till sin andliga auktoritet, säger Hanna Stenström.

De flesta forskare menar i dag att bibelberättelserna om Maria Magdalena bygger på en kvinna som en gång levde. Men man vet väldigt lite om henne själv.

– Man kan jämföra Maria med just Petrus, där vi också vet väldigt lite om den verkliga personen. Kan vi föreställa oss att Jesus gav den viktigaste undervisningen till en kvinna? Somliga kunde uppenbarligen tänka sig det redan för två tusen år sedan. För andra är det en omöjlig tanke än i dag.