Demokrativillkor föreslås för statligt stöd

- Det är viktigt att pengar som staten delar ut inte går till organisationer som motverkar samhällets grundläggande värderingar, det ska vara en självklarhet, säger Amanda Lind.

Staten delar årligen ut cirka 14 miljarder kronor till det civila samhället. För att säkerställa att pengarna inte går till föreningar och organisationer som undergräver demokratin har en utredning tittat på villkoren för statsbidraget.

I dag är, enligt utredningen, reglerna otydliga och allmänna och tar egentligen bara sikte på om en organisation är demokratiskt uppbyggd och att syftet är demokratiskt.

Däremot synas knappt alls om verksamheten lever upp till demokratiska villkor och om organisationens företrädare gör det. Av de cirka 40 myndigheter som beviljar bidrag är det bara Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som har sagt nej till bidragsansökningar med hänvisning till att en organisations verksamhet inte följer demokratiska principer.

Det har handlat om organisationer som Sverigedemokratisk ungdom, Kurdiska rådet, Polska kongressen och Sveriges unga muslimer (SUM). MUCF ansvarar bara för en liten del, en halv miljard, av de 14 miljarder i statliga bidrag som delas ut.

Utredaren Karin Almgrens förslag innebär bland annat att bidrag inte ska lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, utövar våld, tvång, hot eller kränker enskildas grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar eller bryter mot principen om alla människors lika värde.

Almgren framhåller dock att det bara är det som en företrädare för en organisation gör i verksamheten som ska bedömas.

- Vad en företrädare gör i privata sammanhang utan koppling till verksamheten, det kan organisationen inte ta ansvar för, sade hon på pressträffen när utredningen presenterades.

En organisation som bjudit in en föreläsare som uttrycker homofoba eller diskriminerande åsikter ska inte beviljas bidrag. Det gäller också om en organisation, eller dess företrädare, kränker eller uppmanar till kränkningar.

Sådant som kränker barns fri- och rättigheter ska bedömas som särskilt allvarligt.

Det blir heller inga pengar till den som motarbetar det demokratiska styrelseskicket. Karin Almgren säger att det kan handla om att utöva terrorism eller ekonomiskt stödja terrororganisationer. Det kan också handla om att uppmana till våldsamma aktioner eller andra lagbrott eller att medvetet vilseleda eller sprida felaktig information i syfte att underminera demokratin eller dess institutioner.

Demokrativillkoren föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Utredningen tror, trots dagens brist på enhetliga och tydliga regler, inte att så värst många organisationer kommer att nekas bidrag eller få dem indragna.

Beatrice Nordensson/TT

Lars Larsson/TT