– Det är trots insatser alldeles för många samtal som tappas. Samtidigt har vi en personalkategori med stor erfarenhet av själavård som är villig att hjälpa till, säger Maria Lundberg, diakon på kyrkokansliet och med i styrgruppen för Nätverket för främjande av diakonalt ledarskap.
Tillsammans med övriga två i styrgruppen har hon skrivit en debattartikel i Kyrkans Tidning och till den samlat in 98 underskrifter från diakoner på bara något dygn.
– Det visar hur stort intresset är. Frågan har diskuterats i olika sammanhang tidigare men nu vill vi få i gång en strukturerad diskussion och lyfta fram att diakoner, med deras kompetens och erfarenhet, kan hjälpa till att täcka det stora behov som vi ser.
Jämfört med 2019 har antal samtal till jourhavande präst ökat med 30 procent under 2020. Antalet chattkonversationer har nästan fördubblats. Trots extra bemanning och förlängda tider under året tappas många samtal.
– I vanliga fall besvarar vi mellan 70 och 80 procent av samtalen, vilket är väldigt bra jämfört med många andra stödlinjer. I år är det runt 60 procent, vilket inte är så konstigt med tanke på det höga trycket, säger Nina Sagovinter, nationell samordnare för jourhavande präst.
Varför en del som ringer lägger på innan de kommer fram går inte att se i statistiken. Det kan till exempel bero på att de ångrar sig.
– Jag tror att ganska många testringer. När man ringer första gången kanske det är läskigt och man lägger på. Sedan tror jag att en del tröttnar under vissa perioder när det är långa väntetider.
Ett argument som brukar lyftas fram i diskussioner om möjligheter att utöka personella resurser till jourhavande präst är prästers absoluta tystnadsplikt.
– Vi tycker inte att det argumentet håller. Diakoner har också tystnadsplikt. Till skillnad från präster kan vi i vissa fall bryta den, vilket ibland kan komplettera prästers tystnadsplikt. Men eftersom samtalen till jourhavande präst är anonyma, har graden av tystnadsplikt inte någon betydelse, säger Maria Lundberg.
I debattartikeln hänvisar skribenterna till Kyrkans SOS, en samtalsjour som grundades i Göteborg, där diakoner och andra volontärer arbetar under tystnadsplikt.
Men så länge jourhavande präst ser ut som i dag går det inte att involvera diakoner, menar Nina Sagovinter.
– Avtalet som jourhavande präst har med SOS alarm är att linjen bemannas av präster och att absolut tystnadsplikt gäller. Tanken är att både präster och de som ringer ska vara anonyma men det händer att någon talar om vad de heter och var de bor.
I början av pandemin var det ibland svårt att få tag på tillräckligt med präster.
– Men sedan gick biskoparna ut och uppmanade präster att hjälpa till och då fick vi många intresseanmälningar. Det har varit enormt stor uppslutning, framför allt under jul och nyår.
I vanliga fall är stödlinjen öppen 21–06 men nu även 17–21.
– Vi har satt in mycket extrapersonal. Om vi skulle utöka bemanning ytterligare skulle vi säkert kunna besvara några fler samtal, men långt ifrån alla.
