Överklagandenämnden: rätt att ge Grenholm en erinran

Den begravning som ärendet handlat om var en begravning av Carl-Henric Grenholms nära vän som han ledde i Missionskyrkan, efter en förfrågan från familjen.

Brutit mot vigningslöftena 

Domkapitlet i Uppsala stift ansåg att Carl-Henric Grenholm genom att leda begravningen brutit mot vigningslöftet att i sin tjänst följa Svenska kyrkans ordning och gav honom en erinran. Det är en varning, men innebär inte några andra konsekvenser.

I beslutet hänvisade domkapitlet till olika biskopsbrev och uttalanden från biskopsmötet. Exempelvis ett beslut från 2017 då biskopsmötet slog fast att ”det inte är förenligt med vigningstjänsten i Svenska kyrkan att inneha uppdrag som borgerlig vigselförrättare eller leda borgerliga begravningar eller andra alternativa ordningar till det som är de kyrkliga handlingarna i Svenska kyrkan ordning”.

Kristen men inte svenskkyrklig 

Carl- Henric Grenholm uppmärksammade själv domkapitlet på begravningen och har hela tiden sagt att det inte var en begravning enligt Svenska kyrkan ordning, men att det var en kristen begravning. Han överklagade tillsammans med sitt ombud beslutet till Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Grenholm har argumenterat för att kyrkorättens syfte är att skydda och understödja evangeliet och att om det skulle uppstå en situation då ordningen och förkunnandet av evangeliet står emot varandra så har evangeliet företräde. I ett sådant läge har prästen ansvarsfrihet. Carl-Henric Grenholm anser inte heller att en präst är bunden att följa kyrkohandboken i de gudstjänster och förrättningar som sker utanför församlingarnas gudstjänstfirande verksamhet.

Går på domkapitlets linje

Domkapitlet skriver i sitt yttrande till överklagandenämnden att det som Grenholm lyft fram inte kan vara av "ansvarsbefriande nöd" och hävdar att det inte finns anledning att ändra beslutet. Överklagandenämnden håller med och avslår överklagan.

Enligt nämnden har Carl-Henric Grenholm brutit mot sina vigningslöften då han förrättat en begravning som inte följde Svenska kyrkans ordning. Överklagandenämnden anser precis som domkapitlet att det finns förmildrande omständigheter i Grenholms agerande och att det rör sig om en engångshändelse. Men någon ansvarsbefriande nöd anser nämnden inte har funnits och kommer också  till slutsatsen att Carl-Henric Grenholm ska tilldelas en skriftlig erinran.

Förvånad över beslutet

Carl-Henric Grenholm säger till Kyrkans Tidning att han fortfarande inte anser att han har brutit mot sina prästlöften.

– Att vi (Grenholm och ombudet) bedömer detta som en begravning med tydligt kristna inslag, med evangelisk karaktär, det förhållandet har man inte kommenterat i överklagandenämndens beslut tyvärr.

Blev du förvånad över beslutet?

– Ja, det måste jag säga att jag blev. Jag trodde att man skulle kunna göra en annan bedömning. Jag menar ett den skrivning som min advokat gjort är tydlig på den punkten att man måste skilja på uppgiften som du har som församlingspräst, där det är självklart att följa handboken. Men att det också skulle kunna vara möjligt för en präst att hålla en begravning, som i det här fallet i Uppsala missionskyrka, i en delvis annan ordning.

– Det som är positivt är att nämnden lagt märke till att detta var en engångshändelse som motiverades av speciella omständigheter. Jag begravde min goda vän och kollega och gjorde det enligt den ordning som svarade mot hans övertygelser och familjens starka önskan.

Skulle du göra om samma sak igen?

– ­Det har var en alldeles speciell situation, så någon likande situation tror jag inte skulle uppkomma för min det. Jag har aldrig varit församlingspräst men jag har som präst förrättat begravningar och då är det självklart att jag i normala fall följer Svensks kyrkan handbok.

”Präster har sagt ja till att följa löftena” 

En präst i Svenska kyrkan ska följa kyrkohand­boken vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det säger Ann-Katrin Bosbach, biträdande enhetschef på enheten för pastoral utveckling med ekumenik på kyrkokansliet. 

– Jag kan inte gå in på det specifika ärendet men generellt kan jag säga att om man ska ha en begravning som präst i Svenska kyrkan så ska man följa Svenska kyrkans ordning, det vill säga kyrkohandboken. 

I detta fall lyfte Grenholm fram att det inte var en borgerlig ­begravning, utan en kristen. Har det ingen betydelse?

– En präst i Svenska kyrkan har sagt ja till prästvigningslöftena och till att följa Svenska kyrkans ordningar. I det ligger att använda sig av Kyrkohandbok för Svenska kyrkan i gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det är inte kristna förrättningar i största allmänhet som man sagt ja till. 

Är det aldrig tillåtet att leda ­någon form av gudstjänst som avviker från hand­boken?

– Kyrkohandboken är en bok med stor variation, med många möjligheter att skapa andakter och gudstjänster. För dop, vigsel, huvudgudstjänst eller begravning finns specifika ordningar. Utöver det finns också möjlighet att ha andakter utan kyrkohandboken med en bön och en psalm. 

 Vad gäller för ekumeniska gudstjänster i samverkan med andra? 

– Det går utmärkt. Det är inte så att Svenska kyrkans präster inte får leda gudstjänster med företrädare för andra samfund. Gudstjänsthandboken är inte till för att spärra in utan för igenkänning och för en gemensam tolkning av tron. 

Om man som präst får en fråga om att hålla exempelvis i en ­begravning som inte ska genomföras enligt Svenska kyrkans ordning. Ska man säga nej då? 

– Grundsvaret är att en präst i Svenska kyrkan endast kan leda en begravning enligt Svenska kyrkans ordning. Man kan dock prata med de anhöriga och säga att om ni vill använda mig som präst behöver vi förhålla oss till den ordningen som jag sagt ja till. Om detta inte är möjligt kan ni använda mig som vän, då kan jag göra något annat, som att hålla ett tal.