Kriget i Ukraina har förflyttat tyngdpunkten i den politiska debatten: nu är det säkerhetspolitik och hotet från Ryssland som partierna avkrävs svar kring. Men de akuta frågorna om klimat och miljöförstöring har inte försvunnit från agendan, även om de hamnat ett snäpp längre ner.
Det finns också kopplingar mellan klimatpolitiken och kriget i Ukraina. De skenande priserna på bensin och diesel, som följt i kölvattnet av konflikten, har fått alla partier - utom Miljöpartiet - att ställa sig bakom en sänkning av drivmedelsskatten.
– Det är otroligt oroväckande att de andra partierna är beredda att öka utsläppen när vi varje dag nås av nyheter om miljön. Däremot behövs riktat stöd till dem som har svårt att klara omställningen, säger Märta Stenevi, språkrör i Miljöpartiet.
Försvarar sänkningen
De övriga partiföreträdarna försvarar dock sänkningen med att prisuppgången varit så dramatisk att konsekvenserna blir för stora i vanliga människors liv. Nooshi Dadgostar, som är partiledare för Vänsterpartiet, menar att omställningen till ett mer klimatvänligt samhälle måste ske strukturerat och planerat.
– När det nu blivit prischocker i spåren av kriget så måste man dämpa dem för att människor ska kunna leva. Risken är annars att människor får säga upp sig från sina jobb och inte kan försörja sig.
Är det en svår fråga för er?
– Vi är ju ett parti som inte tycker att marknadskrafterna ska styra, så för oss är det viktigt att omställningen sker planerat, med människan i centrum. Vi ska fokusera på att bygga upp alternativ. Om du bor på landet, där det inte finns laddstolpar eller kollektivtrafik, så har du ju inte några alternativ idag.
Höga elpriser
Det är inte bara bränslepriserna som stigit. Nästan alla svenskar har under det senaste året fått känna av höga elpriser, något som bidragit till att en av långkörarna i svensk politik fått ny aktualitet: kärnkraftens vara eller inte vara. Kyrkans tidning har frågat partiföreträdarna om de tror att framtidens energibehov ska mötas med hjälp av kärnkraft.
För Liberalerna, som länge försvarat kärnkraften, är svaret självklart.
– Vi har ett enormt behov av el de kommande åren, och vi har till och med elbrist så att industrier ibland inte kan etableras. Jag tror vi behöver kärnkraft, vindkraft, sol, vatten. Så svaret är ja till kärnkraft men också till mycket annat, säger Jakob Olofsgård, riksdagsledamot för Liberalerna.
Tror du kärnkraften blir en stor del av den mixen?
– Ja. Det finns en snabb teknikutveckling. Frankrike satsar enormt på att bygga små modulära reaktorer, som kan uppföras på många platser.
Tillåtet bygga ut kärnkraft
Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, pekar på att det redan idag är tillåtet att bygga ut kärnkraften, men att energibolagen väljer att inte göra det.
– Det är investerare som bestämmer vad som ska satsas på och inte. Nu satsar man inte, för kärnkraft är betydligt dyrare. Det är förnybar energi som kan byggas ut snabbt och kraftfullt, bland annat land- och havsbaserad vindkraft.
Svenska kyrkan har inte tagit ställning i frågan om kärnkraft, men har en tydlig vilja att förändra samhället i mer miljövänlig riktning. Det är i sig knappast kontroversiellt längre, men företrädare för Svenska kyrkan har gjort uttalanden i andra miljöfrågor som väckt känslor. I början av året gick biskop Åsa Nyström och ärkebiskop Antje Jackelén ut i ett öppet brev och kallade den planerade gruvan i Kallak, för andligt ohållbar.
"Försiktig med att tycka till"
En av dem som kritiserat det som uppfattats som en politisering av Svenska kyrkan är sverigedemokraten Aron Emilsson, som också är ledamot av kyrkostyrelsen.
– Jag tycker att man ska vara försiktig med att tycka till i dagspolitiska och känsliga frågor, där kyrkans medlemmar inte är överens om vilken hållning som en kyrka borde ha. För kyrkan är ett kristet samfund som utgörs av trossyskon som delar en gemensam tro på Jesus Kristus. Varje gång ärkebiskopen eller kyrkans politiska majoritet uttalar en tydlig ståndpunkt i dagspolitiska frågor så kommer det uppfattas av medlemmarna som att man tar politisk ställning.
De övriga partiföreträdarna betonar främst att Svenska kyrkan, och andra trossamfund, har rätt att uttrycka vilka åsikter man önskar. De vill inte påverka hur kyrkans företrädare uttrycker sig.
– Det måste vara upp till varje samfund att själva att avgöra hur de tolkar sin roll i samhället, säger Jeanette Gustafsdotter, som är socialdemokratisk kulturminister.
Kyrkan får bestämma
Elisabeth Svantesson, som är vice partiledare i Moderaterna, ser det inte som sin uppgift att uttala sig om vilka åsikter Svenska kyrkan ska ha.
– Om jag har tankar kring det som medlem så kan jag ta det med min egen präst. Kyrkan får bestämma själv över det. Men man får också tänka på om man som kyrka inkluderar eller exkluderar människor, säger hon.
Så du ligger inte vaken om natten om ärkebiskopen uttalar sig?
– Det som håller mig vaken är de samhällsproblem som jag ser och tankar på hur man ska lösa dem. Sedan är jag öppen för andra ingångar, men det betyder inte att man landar på samma ställe.
Välkomnar aktiv kyrka
Jakob Forssmed, som är vice partiledare för Kristdemokraterna, vill inte recensera kyrkans utspel, men välkomnar att kyrkan är aktiv i samhällsfrågor.
Om det kommer kritik från kyrkan, är det något du tar till dig?
– Som politiker måste man väga olika intressen mot varandra. Men det är helt uppenbart att kyrkan historiskt varit en viktig röst för utsatta människor. Och kyrkan har ju en etisk grund som det svenska och västerländska samhället i stort delar. Det klart att jag som politiker men också som kyrkobesökare behöver röster som utmanar.
Märta Stenevi, språkrör i Miljöpartiet, tycker också att kyrkan själv ska avgöra vilka uttalanden man gör.
– Med det sagt så är jag som miljöpartist tacksam för engagemanget från kyrkan i de här frågorna. Vi har en samhällsutveckling som går i mer konservativ och reaktionär riktning, och för oss är det viktigt att det höjs röster som lyfter behovet av att värna planeten. Vi tycker det är bra att kyrkan visar på förvaltartanken, och att kyrkan tar ställning för den.
Inga synpunkter
Annie Lööf vill inte heller ha synpunkter på kyrkans uttalanden.
Men känner du stöd om ärkebiskopen säger något i linje med vad du tycker?
– Man måste skilja på rollerna. Som partiledare är min plikt att föra fram vår politik, och det handlar om svåra avvägningar men också om att stå upp för värderingar. Sedan har jag verkligen uppskattat kyrkans stora engagemang kring klimat, människor på flykt och medmänsklighet. Det är självklart viktigt. Som medlem i Svenska kyrkan förväntar jag mig att kyrkan är aktiv i samhällsdebatten i de frågor som medlemmar och kyrkomötet tycker är centrala, säger Annie Lööf.
