Facken kritiska till Skao:s krav

Inför årets avtalsföhandlingar har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) pekat på kyrkans krympande ekonomi och krävt att arbetsgivarna lokalt själva ska kunna avgöra hur de ska vara bra arbetsgivare och att kollektivavtalets regleringar ska bli färre.

Samtliga förbund har tagit del av Skaos inställning. De har också lagt fram sina egna yrkanden inför de kommande förhandlingarna.

Reallöneökningar, en tydligare löneprocess och större inflytande över arbetstiden, är krav som Vision har överlämnat till Skao.

– För att lyckas attrahera nya medarbetare behöver Svenska kyrkan erbjuda riktigt bra löne- och anställningsvillkor, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Det handlar om att löneprocessen måste bli tydligare så att varje enskild medlem kan påverka sin lön med sin arbetsinsats. Många upplever också att det saknas en koppling mellan lön och arbetsprestation, och att de inte har lönesamtal med sin chef.

Vision vill också öka de anställdas inflytande över arbetstiden och minska tiden de står till arbetsgivarens förfogande. 

– Baksidan av flexibla arbetstider kan vara krav, uttalade eller mellan raderna, på att vara tillgänglig hela tiden, säger Veronica Magnusson.

Vision vill också tillsammans med arbetsgivare inom Svenska kyrkan gå i bräschen för en grön omställning, genom att teckna gröna avtal för att minska klimatpåverkan på arbetsplatsen.

– Anställda kan göra stor skillnad och vi vill ge dem rätt förutsättningar, säger hon.

Enligt förhandlande ombudsman Carl Eos är Vision också negativt inställda till Skao:s krav om att slippa betala arbetskläder för medlemmar.

– Om arbetsgivaren har krav på att den anställde ska ha vissa kläder i arbetet för att kunna utföra sitt jobb, då anser vi att arbetsgivare också ska köpa in det, säger han.

De som skulle beröras av Visions medlemmar är präster, diakoner, kyrkvaktmästare och anställda inom fastighetsservice, förklarar han vidare.

– Vår uppfattning är naturligtvis att arbetsgivaren ska fortsätta att tillhandahålla kläder och också bidra mer än vad de gör i dag. Det här är en stor symbolfråga som det pratas mycket om i vår lokala organisation.

Kommunalarbetareförbundet ställer framför allt krav på löneökningar och höjda ersättningar, enligt ombudsman Maria Hansson, men också att medlemmarna ska erbjudas regelbundna hälsoundersökningar.

De vill också att 80-90-100-modellen ses över, det vill säga att man i slutet av arbetslivet kan få arbeta 80 procent, till 90 procent av lönen och med 100 procents pensionsavsättning.

– Om man vill gå ner i arbetstid är det ett väldigt bra sätt att växla över till att nyanställa. Man går ner i arbetstid och skolar samtidigt in någon.

Förbundet har också ställt krav på att arbetskläder ska tillhandahållas även till barnskötare och barntimmeledare.

– Skao vill ta bort möjligheten med arbetskläder men vi vill i stället utöka det till ytterligare en grupp. Det här kommer att bli en fråga som kommer att diskuteras i förhandlingarna.

Om regeln om arbetskläder avskaffas kan det drabba kökspersonal som serverar i församlingsgårdar under exempelvis en minnesstund, liksom kyrkvaktmästarna.

– På en begravning exempelvis kan man inte komma i vilka kläder som helst, utan jag antar att arbetsgivaren vill att man ska vara diskret klädd.

Detsamma gäller kyrkogårdsvaktmästare som hjälper till vid olika evenemang inomhus, som att dela ut psalmböcker.

– Vissa hjälper också till som kistbärare vid begravningar och skulle då själva behöva köpa lämpliga kläder för att kunna utföra det jobbet, som de kanske inte ens gör så ofta.

Om arbetsgivaren inte tillhandahåller kläder blir det svårt att ställa krav på att den anställde ska vara klädd på ett visst sätt, förklarar hon vidare.

– Det blir svårt för chefen att säga: ”om du ska ha det här jobbet måste du skaffa en mörk kostym eller kavaj”.

Det drabbar också cheferna som måste ta den konflikten, menar Maria Hansson.

 – Det blir fullständigt onödiga diskussioner och skulle ställa till det mer än nödvändigt. Det blir billigare i längden att tillhandahålla arbetskläder.

Maria Hansson hoppas också att det inte blir så att vissa får arbetskläder och att andra inte får det, trots att man utför samma syssla.

– Det ska inte bero på titel, arbetsuppgift eller anställningsform.

Skao har också ett förslag att ta bort ansvarsarbetstid, som utvecklades till årsarbetstid, vilket kan bli ytterligare en diskussionspunkt, enligt Maria Hansson.

Årsarbetstid handlar om att själv kunna påverka när man ska jobba och vara ledig. Men så ser verkligheten inte ut på kyrkogården eller för barntimmeledare, enligt Maria Hansson.

– De är tvungna att vara på plats när verksamheten kräver det. Det är svårt att använda sig av en sådan modell för våra medlemmar i Svenska kyrkan.

Lärarförbundet, som bland andra organiserar kyrkomusikerna, kräver bland annat en bra löneutveckling, minskad arbetsbelastning och vill skapa ett regelverk som möjliggör en förlängning av arbetslivet när det önskas.

– Vi vill också se över arbetsmiljöaspekten och kompensationen gällande resor, eftersom många använder egen bil i jobbet, säger Robert Fahlgren, ordförande för Lärarförbundets avtalsdelegation för Svenska kyrkan.

Skao har ett yrkande om att sänka antalet sparade semesterdagar från 40 till 30, och enligt Robert Fahlgren är det viktigt att titta på orsaker till varför det sparas på semester.

– Arbetsbelastningen är antagligen så hög att våra medlemmar inte klarar av att ta ut semester.

Han reagerar också på Skao:s krav om att dra in på kompetensutvecklingen.

– Det är en viktig del för våra medlemmar. Hur tänker man att man då ska behålla och rekrytera medarbetare och ha kvar kvaliteten på verksamheten?

Robert Fahlgren motsätter sig också över Skao:s yrkande att avskaffa reglerna om arbetskläder.

– Klädkravet är ett införhandlat värde för medlemmarna som skulle drabba kyrkomusikerna om det tas bort.

Förskollärare har i dag inga lämpliga arbetskläder och Robert Fahlgren menar vidare att de behöver skyddskläder.

– Där får vi ta en diskussion, men jag får återkomma i frågan eftersom jag inte vill förekomma vår avtalsdelegation.

Kyrkans akademikerförbunds (KyrkA:s) yrkanden gäller bland annat löneavtalet, höjda pensionsavsättningar och att så många som möjligt innefattas i turordningskretsarna. De vill också ha bättre villkor för det arbete som utförs på lägerverksamhet.

– Det utgår ingen extra ersättning vad gäller ob och övertid för dem som har oreglerad arbetstid vid lägerverksamhet och det känns orättvist. Många jobbar också sena kvällar och helger i övrigt och det är viktigt att de kompenseras, säger förbundsordföranden Bror Holm.

Enligt förbundsdirektör Vibeke Hammarström är ersättningarna generellt låga och därför vill hon se en höjning, men också en tydlighet i vad som gäller. Vid förskjuten arbetstid kan man bli ombedd att jobba på annan tid, men ersättningens storlek beror hur nära inpå man fått reda på det, förklarar hon.

– Vi vill också se ett risktillägg i lönen eftersom hot och våld är en företeelse som förekommer, och även lyfta möjligheten till samtal med psykolog och terapeut för grupper som jobbar i utsatta situationer. Det kan gälla också vid andra svåra frågor och även som en förebyggande åtgärd om någon ligger i farozonen för utmattning.

Medlemmar bör också erbjudas fler besök på mödravårdscentralen vid graviditet med bibehållna förmåner, samt ett tillägg till ökad tillfällig föräldrapenning.

– Vi vill också ha en utvecklingstimme i veckan som kan ägnas till egna studier och reflektion kring det egna ansvarsområdet, säger Bror Holm.

KyrkA yrkar även på en höjning av ersättningen i bilavtalet, men också på en klimatbonus för den som växlar över till el- eller hybridbil, samt att arbetsgivaren tillhandahåller elcyklar där det är möjligt.

Skut överväger att de utsända i stället ska bli lokalt anställda i den församling de arbetar, enligt Vibeke Hammarström.

– Det är en jättestor förändring. I så fall behöver först frågorna om rimligt försäkringsskydd, anställningsskydd, pensionsfrågan och kollektivavtal lösas, säger hon.

Akademikerförbundet SSR förhandlar tillsammans med Akavia för flera fackförbunds räkning, enligt ombudsman Nadia Larsson. Några av kraven de lagt fram till Skao är en fortsatt löneökning och möjligheten att påverka anställningsvillkor.

– Vi vill att chefer ska ha en bra arbetsmiljö och att de erbjuds nödvändig kompetensutveckling, säger hon.

Hållbarhetsfrågan är också viktig – såväl ett hållbart yrkesliv som att hitta modeller för att lokalt tänka på klimatfrågor.

Nadia Larsson har tagit emot Skao:s yrkanden, men vill titta igenom dem innan hon uttalar sig om vilka motkrav som kan bli aktuella.

Hur ställer ni er till kravet om att avskaffa reglerna för arbetskläder?

– Vilka medlemsgrupper som påverkas av det tittar vi också på just nu.