Fler uppsägningar väntas i Karlskrona pastorat

Pastoratet har drygt 65 miljoner i lån som tagits i huvudsak för att renovera Fredrikskyrkan. Foto: Lars Rindeskog

Karlskrona-Aspö pastorats ekonomi är körd i botten. Nu ska stiftet utreda vad som gått snett.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Pastoratet har drygt 65 miljoner i lån som tagits i huvudsak för att renovera Fredrikskyrkan. Foto: Lars Rindeskog

Den ekonomiska situationen i Karlskrona-Aspö pastorat är nu akut. Kyrkans Tidning har tidigare berättat om den omfattande renoveringen och utbyggnaden av Fredrikskyrkan, som blev 100 miljoner dyrare än planerat. I dag har pastoratet drygt 65 miljoner i lån som ska betalas tillbaka under 30 år, berättar Andreas Bolin, pastoratets kamrer sedan augusti.

– Då är 20 miljoner lån som vi tagit i samband med en investering på begravningsverksamheten i form av en ny verkstad. Resten är lån som i huvudsak handlar om renoveringen och omgestaltningen av Fredrikskyrkan.

Men den dåliga ekonomin är inte enbart en konsekvens av de höga lånen, poängterar Andreas Bolin. Även utan renoveringen har verksamheten gått med underskott under flera år på grund av ökande kostnader och minskande medlemsintäkter. I år har pastoratet förlorat 2,4 procent av sina medlemmar.

– Man har nog lite naivt haft för positiva prognoser och trott att det ska vända, men utträdena har fortsatt i samma takt och i år blev det till och med högre jämför med tidigare.

 Nu väntas en tuff sparperiod för att nå målet med en budget i balans till 2021.

– Det vi gör nu är att få ner pastoratet på jorden igen. Vi ska leva efter de resurser vi har och ser över alla verksamhetens kostnader. Vi går igenom kontrakt för bevakningstjänster, städtjänster och kopiatorer. Vi jobbar även med personalen, alla kan göra någonting och var och en ska fundera klokt vid alla inköp som görs.

En översyn av personalen har gjorts och fler tjänster kommer behöva försvinna än de 4,5 som man tidigare trott, men hur många det blir är för tidigt att berätta, säger vikarierande kyrkoherde Eva-Karin Lindgren.

– Vi sitter i förhandlingar med facket och de vill vi inte ska komma på skam. Vi har för få pedagoger och målet är att kunna anställa någon ny, men inte just nu. Vi ska ha färre präster och musiker.

Hur länge kommer ni att behöva ha det här extrema sparläget, då ni även uppmanar personalen att spara på detaljnivå?

– Jag är tillfälligt här, men för mig är det här en hållning som man ska ha. Det är återhållsamhet som gäller och man ska inte återgå till att börja strö pengar omkring sig igen.

– Sedan finns andra bitar, som att få tillbaka tilltron från församlingsmedlemmar igen. Det kan ta tid.

Hur bedömer du att tilltron ser ut i dag?

– Jag tror att det finns en bestörtning och ilska över att detta behöver ske. Vi kan inte slutföra arbetet i Fredrikskyrkan till exempel.

Eva-Karin Lindgren har bett om stöd från Lunds stift som ska utreda hur, varför och vem som har fattat besluten som lett till den ekonomiska kollapsen.

– Det har funnits frågor bland medlemmarna i pastoratet och bland personalen hur det kunde fattas beslut i den här storleken och de är rätt fattade. Då är det väldigt bra att klarlägga det och därför är vi tacksamma för den analysen.

Stiftets översyn startar i januari men mer specifikt hur den ska gå till vill stiftsdirektor Lena Simonsson-Torstensson inte gå in på.

Den får ta den tid som behövs för att få en bild av varför pastoratet har hamnat i den ekonomiska situation som man befinner dess koppling till renoveringen av Fredrikskyrkan. Vi vill inte i dagsläget föregå utredningen genom att beskriva vad som ska göras och på vilket sätt.

Vilka konsekvenser kan översynen få?

– Översynen är ett stöd från stiftet så att pastoratet får ett utifrånperspektiv på vad som har föranlett den ekonomiska situationen. Det är i första hand kyrkofullmäktige som får agera tillsammans med kyrkorådet utifrån det som framkommer.