Ökat stöd för kristna värden kopplas till flyktingfrågan

Uppdaterad 2019-03-26 med intervju med ärkebiskop Antje Jackelén

– Stödet för kristna värden har ökat, man kan se det som ett brott med den allmänna sekulariseringen. Men stödet för kristna värden har även ökat bland människor som är religiöst passiva, konfessionslösa eller inte tillhör något samfund, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, som har gjort undersökningen.

Enligt en enkätundersökning, genomför genom Surveyinstitutet, identifierar knappt hälften av svenskarna sig som kristna. 2014 var siffran strax över 50 procent. Under samma period har antalet svarande som säger sig vilja se ett samhälle som präglas av kristna värden, eller värderingar, ökat från 20 till 40 procent.

Vad kristna värden eller en kristen identitet betyder är inte definierat i enkäten. Men utvecklingen är ett brott med den tidigare trenden.

– Stödet för kristna värden har inte varit såhär starkt sedan 1980-talet.

Men, vad har då hänt under mandatperioden?

– Jag har tittat på de religiösa variablerna, men där har det inte hänt nått. Gudstjänstsiffrorna är stabila och antalet som har en kristen identitet ligger ungefär fast, säger Magnus Hagevi.

– Det som däremot har hänt under mandatperioden 2014–18 är att stödet för att minska flyktingmottagandet har ökat. Det finns ett samband mellan den åsikten och önskan att samhället ska satsa på kristna värderingar.

Magnus Hagevi berättar om undersökningen på sin blogg. Om vad kristna värden är skriver han så här:

”Är det att älska sin nästa som sig själv, att förvalta skapelsen eller att tjäna andra? Eller är det istället mer exklusiva anspråk; att det svenska samhället ska vara för människor som har kulturell bakgrund i kristendom (även om de själva inte är kristna)? Andra – icke-kristna som muslimer, till exempel – skulle då ha att anpassa sig till de värden som dominerar i Sverige och som många kan uppfatta som baserade på kristendom.”

Bland de svenskar som identifierar sig som kristna är stödet för en restriktiv invandringspolitik inte lika stort som hos dem som endast säger sig stödja kristna värden.

– Och om jag både identifierar mig som kristen och vill satsa på kristna värderingar så tenderar jag att vara än mindre benägen att stödja ett minskat flyktingmottagande, säger Magnus Hagevi.

– Det verkar alltså finnas en motstridig syn på vad kristna värden är.

Ökat stöd för kristna värden betyder mer än flyktingkritik och ger öppningar för kyrkans undervisningssatsningar, menar Jackelén. 

Professor Magnus Hagevi och Linnéuniversitetets Surveyinstitut undersökning (ovan) visar ett dubblat stöd för kristna värden, eller värderingar. Ett stöd som skulle kunna kopplas till en mer flyktingkritisk opinion. 

Ärkebiskop Antje Jackelén har tagit del av undersökningen. Hon tar fasta på att definitionen av ”kristna värden” lämnas åt den som svarat på enkäten. 

– Vi kan titta på historien som har lärt oss att om kristna värden separeras från kärleken till Gud och till medmänniskan så lurar orättfärdigheten i Guds namn bakom hörnet. Jag tänker på inkvisitionen, häxprocesserna eller kyrkans antijudiska arv. Begreppet kristna värden väcker frågor.

Ärkebiskopen vill också koppla den senaste förtroendebarometern från Medieakademin till Magnus Hagevis enkätundersökning. Där ökade förtroendet för Svenska kyrkan med 6 procentenheter till 41 procent.

– Svenska kyrkan hamnar på delad fjärdeplats bland de samhällsinstitutioner vars förtroende har ökat mest under 2018. Det är en bra pusselbit att ha med sig.

Ser du en öppning för Svenska kyrkan när stödet, och kanske intresset, för kristna värden ökar?

– Jag ser detta i ljuset av vad vi har talat om ganska länge, nämligen religionens nya synlighet. Det spelar också in direkt i två saker som Svenska kyrkan arbetar mycket med: Programmet för undervisning och lärande, samt kyrkan i det offentliga rummet.

Enligt Magnus Hagevis undersökning går det alltså att dra vissa paralleller mellan ett ökat stöd för kristna värden och en ökande flyktingkritik. 

Om kristna värden separeras från kärleken till Gud och till medmänniskan så lurar orättfärdigheten i Guds namn bakom hörnet
- ärkebiskop Antje Jackelén

I det sammanhanget vill ärkebiskop Antje Jackelén även lyfta fram Svenska kyrkans egna enkätundersökningar, den så kallade kyrkbussen. Där uppger drygt varannan kyrkotillhörig att Svenska kyrkans flyktingengagemang är viktigt. Bland svenskarna som helhet ligger siffran på 45 procent.

– Vi frågade också: Vad är kristen tro för dig? Det är en fråga som kan belysa begreppet kristna värden. 44 procent säger att kristen tro är att tolka livet och ge det mening, lika många lyfter också fram kulturarvet och 57 procent säger att det handlar om att vara en god människa. Kristna värden och värderingar har alltså många dimensioner, säger ärkebiskopen.

– Om någon kom till mig och sa att: ”Jag vill satsa på kristna värden”. Då skulle jag uppmana henne att regelbundet fira gudstjänst och engagera sig i sin församlings diakonala arbete.

I politiska sammanhang –  höger, vänster och populistiska –  pågår en kamp om att definiera kristna värderingar. Vem äger egentligen rätten att göra den definitionen?

– Att använda sig av kristen tro i politiska syften är inget nytt, men det är farligt. Det finns många diktatorer som använt sig av kristendomen, eller andra religioner, för att nå sina politiska syften. Tro och religion har alltid riskerat att bli instrumentaliserade och missbrukade på ett sådant sätt.

Och ser du någon risk att Svenska kyrkan tas över av politiska krafter som vill driva sin linje under förevändningen att det handlar om kristna värden?

– Risken finns naturligtvis alltid. Men det vi som kyrka ska göra, och gör, är att med envis värdighet peka på Jesus Kristus.

– Men risken att bli ett instrument för politiska eller rasistiska eller totalitära syften är en ännu större utmaning för media – och då inte minst för kyrklig media. Jag tänker att journalistiken löper större risk att användas och manipuleras än vad Svenska kyrkan gör: Ett medialt organ som bara består av en redaktion är lättare att manipulera än Sveriges största civilsamhällesorganisation.