Församlingarnas ekonomi kan bli bättre än väntat

Det kommer ta lång tid för svensk ekonomi att återhämta sig efter pandemins påverkan. Först 2024 kan vi vänta oss normalkonjunktur igen, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) prognos - som kyrkoavgiftsprognosen bygger på.

I kyrkostyrelsens budgetskrivelse med anledning av coronapandemin räknade man med ett inkomsttapp på 1,6 miljarder kronor under åren 2021 till 2023, och minskade kyrkoavgiftsintäkter var en central faktor.

Nu ser 2021 och 2022 ut att bli bättre än budgetskrivelsen räknade med, men 2023 blir sämre. I budgetskrivelsen räknade kyrkostyrelsen att kyrkoavgiften under 2021 skulle ge 14,4 miljarder kronor, 2022 14,0 miljarder och 2023 14,2 miljarder.

Nya oktoberprognosen räknar med att intäkten från kyrkoavgiften år 2021 blir 14,5 miljarder kronor, 2022: 14,4 miljarder men 2023 bara 14,0 miljarder.

Generationsväxlingen, skillnaden mellan antalet döpta och antalet avlidna, påskyndas av att överdödligheten för de äldsta varit stor 2020. Det påverkar hur det ser ut 2022, eftersom alla konjunkturförändringar påverkar församlingarnas kyrkoavgiftsintäkter med två års fördröjning.

Trots att skatteunderlaget förutspås få en stark utveckling 2024, väntas intäkterna för Svenska kyrkan bara påverkas svagt positivt, eftersom man räknar med ett större medlemstapp under valåret 2021.

Att kyrkoavgiftsprognosen justeras beror däremot inte på att pandemin lett till fler medlemsutträden än tidigare beräknat. Antalet utträden har snarare legat på en något lägre nivå än samma månader 2019.