Förslag: Identiteten på den som söker chefsjobb ska vara hemlig

Skyddad identitet. Den som söker uppdraget som generalsekreterare, tjänst som avdelningschef på kyrkokakansliet eller tjänst som stiftsdirektor kan få göra det i hemlighet. Foto: Marcus Gustafsson

Kyrkokansliets rättsavdelning föreslår en ändring i kyrkoordningen: Vid rekrytering till ledande positioner i Svenska kyrkan ska de sökandes identitet hemlighållas.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Skyddad identitet. Den som söker uppdraget som generalsekreterare, tjänst som avdelningschef på kyrkokakansliet eller tjänst som stiftsdirektor kan få göra det i hemlighet. Foto: Marcus Gustafsson

Den nya bestämmelsen skulle innebära att identiteten för den som söker chefsjobb inom Svenska kyrkan skyddas under rekryteringsprocessen.

I dag har Svenska kyrkan ingen motsvarighet till den bestämmelse om sekretess som finns vid anställning av myndighetschefer.

Sekretess kan ge fler kandidater

En skillnad mellan den statliga och den inomkyrkliga offentlighetsprincipen är att det sedan 2010 i den statliga finns en bestämmelse om att det ska råda sekretess vid anställning av myndighetschefer. Bestämmelsen motiverats med att kompetenta kandidater kan avstå från att söka tjänster om deras identiteter röjs i rekryteringen.

En undersökning visade att cirka 24 procent av dem som skulle kunna vara väl kvalificerade för anställning som myndighetschef angav att de avstod från att anmäla sitt intresse av denna anledning.

Nu har rättsavdelningen på kyrkokansliet förslagit att kyrkoordningen ska ändras. I en promemoria föreslår rättsavdelningen att kyrkoordningen, på samma sätt som den statliga lagen, bör ändras då det inte kan uteslutas att kvalificerade kandidater avstår från att söka höga chefstjänster inom Svenska kyrkan, ifall deras identitet kan bli offentlig.

Inskränker handlingsoffentligheten

Vidare motiveras förslaget med att de som söker ett chefsjobb i regel redan har en annan ledande position. Det kan vara känsligt för den roll de har om det blir känt att personen sökt en annan tjänst.

I promemorian finns också förslag om undantag från bestämmelsen: företrädare för en arbetstagarorganisation eller skyddsombud ska kunna få ta del av uppgifterna.

I promemorian lyfts också att förslaget har en konsekvens för offentlighetsprincipen i Svenska kyrkan: det inskränker handlingsoffentligheten.

Kan börja gälla från 2024

Kyrkostyrelsen väntas fatta beslut om att överlämna förslaget till höstens kyrkomöte på kommande kyrkostyrelsesammanträde, den 14 juni. Om kyrkomötet säger ja till förslaget föreslås det träda i kraft den 1 januari 2024 och gälla vid rekrytering av till exempel stiftsdirektorer, generalsekreterare och avdelningschefer vid kyrkokansliet.

Sekretessen kommer inte att gälla rekryteringsprocesser som påbörjats innan bestämmelsen träder i kraft.

Förordnandet för Svenska kyrkans högsta tjänsteperson, generalsekreterare Helén Ottosson-Lovéns, går ut den 30 juni 2024.

Kyrkans Tidning har sökt företrädare för kyrkostyrelsen och rättsavdelningen på kyrkokansliet. Dessa har avböjt att låta sig intervjuas.

Fakta: Den inomkyrkliga offentlighetsprincipen

  • I samband med relationsändringen år 2000 kom den statliga offentlighetsprincipen som tidigare gällt inom Svenska kyrkan att ersättas av en så kallad inomkyrklig offentlighetsprincip. Den statliga offentlighetsprincipen gäller dock fortfarande de allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan efter år 2000.

  • Kyrkoordningens kapitel 53 tar upp handlingars offentlighet.

  • Även i Lagen om Svenska kyrkan regleras rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar.