Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om hur arbetsmarknaden ser ut för den som vill arbeta inom Svenska kyrkan och att det råder brist på sökande till många tjänster, framförallt på landsbygden.
Efter årsskiftet hade Sydöstra Jämtlands pastorat en stor utmaning då varannan prästtjänst var vakant. Oddbjörn Ericsson, vice ordförande i kyrkorådet i pastoratet, berättar för Kyrkans Tidning att det fortfarande är en uppförsbacke.
- Det verkar vara prästbrist i hela landet och det känns som det är svårare att rekrytera till landsbygden. Jag vet inte vad det beror på. Man ser på samma tendenser gällande andra yrkesgrupper, konstaterar han.
Landsbygdens fördelar behöver synliggöras
Själv bor han i Kälarne och försöker göra sitt för att råda bot på läget. Trots att han inte är prästvigd brukar han hoppa in och hålla gudstjänster då han har ett så kallat venia, tillåtelse att leda gudstjänst.
Nu har vi en ny regering. Vad skulle du önska för satsningar för att komma åt detta?
- Vi skulle vilja att man kunde få fram fördelarna med landsbygden. Här finns det en närhet till människor som jag inte tror att man får i en storstad. Man kan bli en del av sin församling och delaktig i det dagliga.
Oddbjörn Ericsson tror också på att ge det perspektivet under prästutbildningen.
- Jag vet inte om det pratas om det här ute på lärosätena. Om det inte görs så borde det ske och om det tas upp behöver det göras mer.
Budgeterat för fyra präster men finns bara en
Oddbjörn Ericsson håller sig till östra arbetsområdet i pastoratet. Där ingår Ragunda kommun och en del av Bräcke kommun. I dagsläget är det budgeterat för fyra präster men i praktiken ser det annorlunda ut. Det finns bara en präst som är stationerad i Ragunda och som arbetar i hela arbetsområdet.
Hur pratas det om detta bland er?
- Det är klart att det finns en oro när man ser att det inte finns prästresurser. Det gör det svårt att bedriva verksamhet där vi måste ha präster.
Han berättar att det finns ett antal veniater och pensionerade präster som kan hoppa in vid behov men tillägger att det inte är en hållbar lösning att förlita sig på. Det blir inte heller samma kontinuitet menar han.
-Vi känner en oro inför framtiden. Hur ska vi klara av det här? Det tär väldigt mycket på de som arbetar i dag. Det går över all verksamhet att man inte har tillräckligt med resurser.
Glesare i bänkraderna under gudstjänsterna
Utmaningar finns på fler fronter; höjda elpriser och att locka länsborna till kyrkorna är två av dem. Sedan pandemin har det blivit glesare i bänkraderna under gudstjänsterna.
- Vi har haft färre besökare... vi behöver fortsätta jobba på och visa att vi finns, säger han.
Dels handlar det om en generell trend men också om att folk fått andra vanor, tror Oddbjörn Ericsson.
Huruvida kyrkor kommer behöva stänga på grund av höjda elpriser är ännu inte bestämt. Troligtvis kommer kyrkorna stänga efter trettondagen och att gudstjänsterna flyttas till andra lokaler som sockenstugor.
