Det har kommit flera rapporter om att ungas intresse för religion och kristen tro ökar. Ungdomsbarometern lyfte till exempel fram Jesus som en trend under 2025.
Den undersökning av svenskars religiositet som väger tyngst är dock SOM-undersökningen. Det är en enkätundersökning som genomförts sedan 1986 av SOM-institutet på Göteborgs universitet och som bland mycket annat ställer frågor om tro och gudstjänstbesök.
Ett omfattande trendbrott
När Magnus Hagevi, som är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, under ett seminarium presenterade avsnittet om gudstro så betonade han att Sverige fortfarande är ett av världens mest sekulariserade länder. Det visar sig till exempel i hur gudstron stadigt har minskat över tid. Nu svarar endast 33 procent av befolkningen att de tror på Gud. De geografiska skillnaderna är dock stora: i Jönköpings län svarar 47 procent att de tror på Gud, i Jämtland endast 26 procent.
Men de senaste åren har nedgången avstannat, och samma trend syns när det gäller besläktade frågor.
– Det är inte dramatiskt och det går inte att tala om en sakralisering. Men sekulariseringen tycks ha slutat öka, säger Magnus Hagevi.
– För världens mest sekulariserade land är det ett omfattande trendbrott.
Ökat förtroende för Svenska kyrkan
Ett tecken på den avstannade sekulariseringen är att förtroendet för Svenska kyrkan stadigt ökat sedan 1990-talet. I dag anger 40 procent att de har stort förtroende för Svenska kyrkan, och det är speciellt medel- och högutbildade som litar mer på kyrkan.
– Det kan bero på mediahändelser. Den senaste tiden har det skrivits positivt om Svenska kyrkan överlag. Att det är oroliga tider kan också spela in, säger han till Kyrkans Tidning.
Det finns tecken på att unga intresserar sig mer för religion, men Magnus Hagevi menade att det är svårt att avgöra om detta är en återgång till läget före pandemin eller om det är en långsiktig trend. På vissa områden finns det dock långsiktiga förändringar. Unga var förr mindre benägna att svara att de trodde på Gud än genomsnittssvensken, men i dag svarar 33 procent av unga att de tror på Gud.
– Tidigare har religiositeten minskat i varje ny generation, men så är det inte längre.
Invandrare är mer religiösa
En faktor som påverkar utvecklingen är invandringen.
– Om vi har inflyttning från mer religiösa länder så är det en stor chans att det påverkar nivån av religiositet, sa han.
Men en viss uppgång, till exempel i hur ofta man ber till Gud, kan synas även bland unga som inte har utländsk bakgrund.
– Det kan handla om värderingsförändringar, eller att vi lever i oroliga tider som gör att man öppnar sig mer för religion.
Han menade att kommande års undersökningar blir viktiga för att avgöra om den svenska befolkningen blir mer religiös eller om det var en tillfällig ökning efter pandemin.
