Från Tessins dagar till nutid - privatägda Boo kapell firar 300 år

Det är en liten backe upp till kapellet som ligger på en höjd vid Stäkets utlopp i Baggesfjärden i Nacka kommun. Det doftar tjära från den nyrenoverade klockstapeln och Katarina Ribbing Lindgren plockar upp den stora nyckeln för att öppna dörren till kapellet. Det är hon, tillsammans med sin bror Kristoffer Ribbing som äger kapellet som hör till Boo gård, och varje lördag klockan 18 turas de om att ringa till helgsmål i klockstapeln.

Speciell orgel

-Jag har det här i blodet och lever med det, säger Katarina Ribbing Lindgren när vi stiger över tröskeln in i själva kyrksalen, ett ljust rum med marmorerade väggar i gul ton.
-För 300 år sedan såg det ju inte riktigt ut så här. Väggarna var inte marmorerade. Det gjordes vid en renovering på 1800-talet. Bänkarna var av äldre modell. Vid en renovering 1948, la man bland annat om golvet och drog in el, berättar Katarina Ribbing Lindgren. Hon visar orgeln, som före 1948 var fottrampad och som är Sveriges troligen äldsta i bruk bevarade pneumatiska orgel med en stor blåsbälg som blåser in luft i piporna.

Brändes ned

– Och här har vi herrskapsläktaren där man kan se den ursprungliga inredningen, säger Katarina och pekar på läktaren ovanför ingången. 
– Dit kan man komma via en trappa utan att gå in i själva kyrkorummet. Då kan man fantisera om att herr Tessin satt där uppe, och om han tyckte att det var en tråkig predikan, så gick han ned igen.
Nicodemus Tessin d.y. som var stadsarkitekt i Stockholm och bland annat ritade Stockholms slott köpte Boo herrgård som sommarresidens år 1700. Men redan 1635 byggdes ett kapell på gården som brändes ned av ryssarna 1719.
Tessin byggde upp ett nytt kapell som invigdes 1724.  Boo kapell var församlingskyrka under många år först i Värmdö och senare Gustavsbergs församling. När sen Boo kyrka stod färdig 1924 blev Boo en egen församling och kapellet blev ett komplement till den nya kyrkan. 

Fynd på vinden

– På vinden finns det bland annat en mängd kungörelser som man slängt upp där när församlingen hade fått ta del av den information som spreds från kungen och andra ämbeten, berättar Katarina. 

Vinden har varit en källa till fler fynd. Där fann Katarinas pappa Henrik Ribbing en gammal psalmbok med en symbol, en mussla. Den symbolen blev broderades sedan av Katarinas mamma Marianne Ribbing och syster Sofie Ribbing på det nya antependiet på altaret.
Återbruk verkar vara ett tema, det gamla antependiet var nämligen sytt av en riksrådsmantel och den vackra kollekthåven skulle kunna vara sydd av en av Tessins västar.

Fick förening

Det är Boo församling som har hand om bokning och arrangemang vad gäller dop, vigslar och gudstjänster som hålls främst under sommarhalvåret. Men kapellet ägs av de två syskonen Ribbing, vars föräldrar var väldigt engagerade i sitt kapell och skötte både underhåll och en stor verksamhet med bland annat körer vid sidan av sina ordinarie arbeten. 

Underhåll av kapellet ansvar familjen för, ofta med stöd av länsstyrelsen i Stockholm och med hjälp av Boo Kapells Vänner, en förening som Marianne  Ribbing fick i 50-årspresent.  Föreningen arrangerar årligen musik- och kulturkvällar, vilket i år blir ett speciellt  program varje söndag i september klockan 16, med en avslutande jubileumskonsert den 29 september.