Så vill regeringen ändra lagen om begravningsavgiften

2016 blev den begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige måste betala enhetlig i de kommuner där Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten. Men några bestämmelser som egentligen hörde till det gamla systemet blev kvar.

Ekonom på Svenska kyrkan: "En kvarleva"

Det handlar om att Svenska kyrkan, med hjälp av Skatteverket, fortfarande måste redovisa vissa uppgifter till Kammarkollegiet som egentligen inte längre är aktuella. Det rör sig om det så kallade slutavräkningsbeloppet, en uppgift om skatteintäkter som idag måste redovisas för varje enskild huvudman inom begravningsväsendet. Detta måste göras trots att uppgifterna inte påverkar pastoratens eller samfälligheternas budgetar.

- Det är en kvarleva från den tid när begravningsavgiften var differentierad, säger Jan Östlund, ekonom på Svenska kyrkans nationella kansli.

Det är syftet med en förändrad lagstiftning

Regeringen har nu lagt fram en lagrådsremiss med förändrad lagstiftning som har till syfte att förenkla processen. Istället för att redovisa slutavräkningsbeloppet för enskilda huvudmän till Svenska kyrkan så ska Skatteverket istället vända sig direkt till Kammarkollegiet med uppgifterna. Skatteverket behöver inte heller redovisa intäkterna för varje enskild huvudman. Enligt Jan Östlund innebär detta i praktiken ingen förändring för pastoraten.

- Jag tror inte att begravningshuvudmännen kommer att märka speciellt mycket av detta. Det är inte en förändring som leder till nämnvärt ändrade belopp, säger han.

Lagrådsremissen ska nu behandlas av lagrådet. Nästa steg är att regeringen lägger fram en proposition, som riksdagen har att ta ställning till. Om lagen röstas igenom gäller den från och med 1 september 2023.