Här firas messa på swensko anno 1545

Körsång på latin, procession, präst i predikstol, välsignelse på 1500-talssvenska och vin ur en nattvardskalk med anor från flera hundra år bak i tiden. På söndag firas mässa som om året vore 1545 i S:t Olai kyrka i Norrköping.

Prästen Björn Larsson och kommunikatören Annelie Tollerå i S:t Olofs församling är båda intresserade av historiskt återskapande. När Annelie hittar en länk till en medeltidsmässa i Polen bestämmer de sig för att göra något liknande i sin församling. Och med tanke på reformationsåret blev valet för återskapandet av tidpunkten självklart.

– Det blir inte en renodlad medeltidsmässa för då skulle man snarare vara i 1300-1400-tal och allt skulle vara på latin. Vi förlägger det till reformationstid, säger Björn Larsson.

Till sin hjälp har de haft Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, vars forskning främst har varit inriktat på musik från 1500- och 1600-talen. Björn berättar att Mattias kunskaper har varit till stor hjälp och att han fungerat som ett bollplank inför mässan.

– Han har bland annat skickat inskanningar av faktiska mässordningar från 1500-talet som Olaus Petri skrev. Jag har suttit och försökt klura ut vad som står i de där handskrifterna så jag får det så autentiskt som möjligt, säger Björn Larsson.

Kommer kyrkobesökaren att känna igen sig?

– Vi väljer att ta oss lite friheter, det ska fortfarande vara en fungerande söndagsmässa som våra gudstjänstbesökare känner igen den. Men till exempel, enligt den gamla 1500-talsordningen så var det ett beredelseord och en syndabekännelse innan man ens började själva mässan. Det är kanske det största avsteget vi gör från mässordningen som den ser ut i dag i 86:ans handbok.

I agendan ska de skriva ut Fader vår med gammal stavning men be den på modern svenska och även om det blir en del körsång på latin så kommer de ha lite mer orgelmusik än vad som var brukligt.

Till S:t Olai kyrkas värdefullaste inventarier räknas två praktfulla korkåpor och en mässhake från 1500-talets början. Men de är så pass gamla och värdefulla att de inte får användas.

– Men vi har försökt ta så gamla grejer som möjligt som vi ändå får använda. Till exempel en nattvardskalk från mitten av 1600-talet. Men det blir inte helt autentiskt.

Vad innebär det här för förändringar för dig som präst? Det blir lite att sätta sig in i.

– En kollega till mig påtalade att 1500-talspräster i Västeuropa egentligen inte hade skägg så jag borde raka av mig det. Men jag vill inte riktigt gå så långt, för det är jag rätt så nöjd med, säger Björn Larsson och fortsätter:

– Annars har min förberedelse handlat om rörelsen i rummet. Vi använder egentligen inte vår predikstol i dag utan vi står på golvet eller i ambon och predikar. Jag tänkte faktiskt att jag skulle kliva upp i predikstolen nu på söndag och fira mässan vid högaltaret och inte vid ett centralaltare. Det är sådana saker jag får tänka om kring.

1990 visade UR-Akademin en historiskt återskapad 1400-talsmässa, kolla in klippet HÄR.