”Har jag börjat med något vill jag fullfölja”

För 390 dagar sedan bestämde sig Vendela Sund för att börja springa. Sedan dess har hon gjort det varje dag.

– Har jag väl ställt in mig på något gör jag det fullt ut. När jag lärde mig cykla satte jag mig bara på cykeln och körde och fick senare ta reda på var bromsen satt. Beslutsamhet är en del av min identitet, säger hon.

Under uppväxten var Vendela det av syskonen som oftast sa ja till att följa med föräldrarna till kyrkan.

Önskan att som pappan bli präst uttalade hon första gången vid fem års ålder.

– Jag lockades av alla häftiga kläder och att få prata och sjunga, men älskade också att vara i kyrkan. Den var som mitt vardagsrum, en trygg plats för mig.

Även om yrken som veterinär och astronaut hägrade i mellanstadieåldern hade Vendela kommit långt i sina teologiska funderingar redan när det var dags för konfirmation. Och hon siktade längre än till kyrkbänkarna.

– Jag ville leda det här, prata om Jesus och leva mitt liv nära Gud. Sedan dess har jag varit övertygad om att jag är kallad att bli präst.

En 14-åring som vill bli präst sticker ut i mängden. Det gör även en 18-åring som två månader efter studentexamen börjar studierna med en målinriktad iver.

– Det finns en bild att unga människor ska se världen, utforska vad man vill och vem man är. När jag började plugga tyckte en del att jag som var så ung kunde ta det lugnt och inte vara lika noggrann. Men när jag påbörjat något vill jag fullfölja.

Med den inställningen har Vendela Sund till och med lyckats läsa in ett halvår. Efter vigningen den 12 juni blir hon för en tid Sveriges yngsta person i prästskjorta.

Hon har redan provat en hemma.

– Det kändes jätteläskigt att lilla jag ska ha det här stora ansvaret. Men jag låter mig bäras av alla kloka och underbara människor som har gått före mig och lagt grunden till att jag som kvinna över huvud taget får bli präst.

Hon menar att kyrkan behöver alla unga människor som väljer att säga ja till den.

– Svenska kyrkan ses ofta som något förgånget, som man bara väntar på att få lägga ner i en arkivlåda och låsa dörren till. Hela min uppenbarelse är ju en motsats till det – en ung person som väljer att gå in i det som ibland utmålas som ett sjunkande skepp.

Däremot märker Vendela Sund att hon som ung kvinna i vissa sammanhang har lägre förväntningar på sig än en präst som är medelålders och man.

– Jag upplever mig ibland som fem steg bakom, att jag behöver bevisa och klättra fram till samma punkt. Som att man inte tror att jag klarar av lika mycket eller är lika teologiskt reflekterad, fast jag har samma utbildning.

Efter uppväxten i en prästfamilj är yrket inget exotiskt för Vendela Sund, som även känner till utmaningarna.

Hon noterar också alla utbrända präster i statistiken.

– Man lovar att leva efter vigningslöftena. Eftersom det finns ett outtömligt antal människor som behöver en är det svårt att sätta gränser. Jag har gett Gud rätt att använda mig, men han ger mig också rätt att vila. Jag blir ingen bra präst av att vara helt slutkörd.

Mitt i all världens nöd är Vendela väl medveten om prästyrkets maktposition, höga lönenivå och status. Ambitionen är att vara nära de minsta och dela med sig av sitt överflöd.

– Att inte äga så mycket och se andra människor före en själv är starka ideal för mig. Det kan handla om enkla saker som att sätta sig och prata med någon på bussen som verkar ensam.

Idealet tar sig även uttryck i att varken hennes randiga blus eller blå jeans har köpts nya. Det har inga av Vendelas kläder. Ibland har hon snudd på för svårt att unna sig saker.

Blir hon till exempel sugen på glass finns ju alltid alternativet att skänka pengarna i stället. Också kring prästskjortan finns ett dilemma.

– Jag måste ju ha skjortor så då får jag svika mina principer lite och köpa nytt. Kanske blir jag den som startar en cirkulär prästskjortebutik, skrattar hon.

Men konsumtionsvåndorna betyder inte att Vendela lever ett färglöst liv. Tvärtom fylls en hel vägg i lägenheten av ett virvarr av bilder med färgglada mönster som Vendela ritat för att få utlopp för sin energi och kreativitet.

– Det definierar mig att jag behöver få pyssla och greja. Jag tycker också om att ha på mig färgglada kläder.

Att det sista årets studier bedrivits på distans har gjort förberedelserna för rollen som präst svårare.

Men bristen på luncher och fikaraster kompenseras delvis av dagliga Messenger-samtal med de närmaste kompisarna på utbildningen.

Bland Vendelas kvinnliga förebilder finns Uppsalas biskop Karin Johannesson.

– Känner jag mig liten eller får dåligt självförtroende brukar jag fläta håret som hon alltid gör. Då får jag del av hennes styrka och klokskap.