Hårdare kontroll av studieförbunden att vänta efter tung kritik

Riksrevisionen är i sin granskning av studieförbunden mycket kritisk till den bristande kontrollen av statliga medel. Foto: Riksrevisionen

Många församlingar erbjuder studiecirklar. Men nu får studieförbunden skarp kritik av Riksrevisionen, vilket kan leda till fler kontroller.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Riksrevisionen är i sin granskning av studieförbunden mycket kritisk till den bristande kontrollen av statliga medel. Foto: Riksrevisionen

Studieförbundens hantering av bidrag har traditionellt byggt mer på tillit än kontroller. Men det är ett system som haft sina kritiker, och kritiken blev än skarpare efter att det för två år sedan avslöjades omfattande fusk och överrapportering i Järvaområdet i Stockholm. Efter kontroller krävdes 35 miljoner kronor tillbaka från de berörda studieförbunden i området.

Granskning visar brister i alla led

Sedan dess har rutinerna skärpts. De enskilda studieförbunden delar ansvar för kontrollen med Folkbildningsrådet, som är en förening med studieförbunden som medlemmar. Rådet har myndighetsansvar och fördelar de statliga bidrag som uppgår till närmare två miljarder kronor om året.

– Vi lyfter upp att man arbetat med att utveckla kontrollen, men vi menar att det finns grundläggande problem med hur systemet är utformat. Vi ser att det finns brister i alla led, säger Ann-Mari Skorpen, projektledare för granskningen.

Saknas underlag i många fall

Enligt den granskning som Riksrevisionen genomfört är bristerna i kontrollerna fortfarande mycket stora. I revisionen har man gått igenom 370 arrangemang som fått bidrag från studieförbunden under våren 2021. Enligt rapporten saknas det i 44 procent av fallen tillräckliga underlag, som kvitton, för utbetalningarna.

Riksrevisionen pekar också på att studieförbundens bidrag, som enbart ska gå till folkbildning, ibland verkar användas till privat konsumtion av studiecirklarna. Man ger exempel på att studiecirklar fått ersättning för mikrofoner, hårddiskar och andra kapitalvaror som sedan har behållits. I ett fall har restaurangmiddagar ersatts av studieförbunden, med oklar koppling till själva cirkeln.

Studieförbunden har inte heller rätt att bekosta en förenings hela verksamhet, men enligt Riksrevisionen finns det fall där nästan hela föreningens lokalhyra och även andra omkostnader som abonnemang och försäkringar finansieras av statliga bidrag.

Riksrevisionen pekar inte ut några enskilda studieförbund för brister i rapporten.

– Studieförbunden bestämmer själva hur de utformar sin kontroll, och där finns en stor variation mellan studieförbunden. Att de granskar sin egen verksamhet och bestämmer hur de genomför kontrollen tycker vi är problematiskt, säger hon.

Svenska sedlar

Efter kontroller krävdes 35 miljoner kronor tillbaka från studieförbund i Järvaområdet. Foto: TT

Bristerna är akuta

En statlig utredare är tillsatt för att utreda folkbildningsområdet, och ska bland annat undersöka styrning och kontroll. Den utredningen ska presenteras 2024, men Riksrevisionen vill redan nu se skärpta åtgärder.

– Vi bedömer att bristerna är så pass allvarliga och risken att bidrag går fel så överhängande att det behövs åtgärder redan nu.

Myndigheten menar att det är en svaghet i systemet att studieförbunden kontrollerar sig själva, om de avslöjar eventuella fel så riskerar de att få sänkta statsbidrag. Riksrevisionen vill att utbetalningar av statsbidrag ska baseras på tillräckliga underlag. Man vill också att Folkbildningsrådets efterkontroller ska bli mer genomgripande.

Sensus tar allvarligt på rapporten

Fredrik Hedlund, som är förbundsrektor i Sensus studieförbund, säger att man tar rapporten på största allvar.

Fredrik Hedlund

– De rekommendationer som görs är absolut värda att beakta, hur Folkbildningsrådet och regeringen kan bli bättre, säger han.

Han betonar samtidigt att det redan görs ett stort arbete inom rådet och bland studieförbunden för att öka kontrollen av bidragen.

– De delar som Riksrevisionen lyfter upp, där strävar vi redan efter att bli bättre och upplever också att vi har blivit det, säger han.

Han har varit förbundsrektor i ett år och vill inte uttala sig om kontrollen haft brister tidigare. I de kontroller som nu görs så hittar Sensus ibland tveksamheter, men enligt Fredrik Hedlund är det ytterst sällan problem med verksamhet i Svenska kyrkans regi.

– Vi hittar väldigt sällan något i kyrkan. Det är en organisation som vi har upparbetade arbetssätt och rutiner med vilket minskar riskerna för att det ska bli fel, säger han.

Tror du att det nu kan väckas en debatt om att sänka bidragen till studieförbunden?

– Jag har fått rapporten idag, så det är svårt att bedöma så tidigt. Sedan tror jag den kommer att få konsekvenser, men om de blir stora eller små är svårt att bedöma.

Fakta: Fakta folkbildning

Varje år ger staten över fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildningen för att stärka demokratin och samhällsengagemanget i Sverige. Nästan två miljarder av dessa medel går till studieförbunden. Folkbildningsrådet fördelar medlen till studieförbunden. Rådet är inte en myndighet men har myndighetsansvar för folkbildning.