Hetaste debatterna på kyrkomötet

Den 18-20 november ska kyrkomötet debattera och besluta om förslag från kyrkostyrelsen i dess skrivelser, från ledamöterna i deras motioner och främst från utskotten som behandlat alla frågorna.

Vilka ärenden som orsakar mest debatt är alltid osäkert – till synes små ärenden kan ge engagerade debatter, medan stora och tunga ärenden kan klubbas igenom oväntat fort i plenum.

Årets kyrkomöte är det första tematiska. Motioner till kyrkomötet kommer bara att behandlas om de handlar om kyrkomötets tema undervisning, eller något annat ämne som kyrkostyrelsen tar upp i någon skrivelse.

Därför föreslog kyrkomötets presidium att elva motioner till kyrkomötet inte skulle tas upp för behandling. Nio av motionerna drogs tillbaka av motionärerna själva, de övriga två gick till avgörande av kyrkomötet, som också ansåg att de föll utanför årets tematiska ram.

Årets kyrkomöte har temat undervisning och kyrkostyrelsens skrivelse i ämnet behandlas av de flesta utskotten.

Det är viktigt att barn och unga får möta vuxna i generationsöverskridande gudstjänster, skriver gudstjänstutskottet som är tydligast i sina förslag utifrån kyrkostyrelsens skrivelse.  Utskottet vill att kyrkostyrelsen ska arbeta för detta och också värna det arbete där kyrkan möter barn och unga utanför kyrkan.

Utskottet betonar också det musikaliska arvet och anser att kyrkostyrelsen bör stärka sin samverkan med andra kulturbärande institutioner i samhället, samtidigt som man värnar kyrkans särart.

Kyrkostyrelsen bör också stödja stiften i deras ansträngningar för att rekrytera fler kyrkomusiker, och ge kyrkans musikråd tillräckliga resurser för att rådet ska kunna fullgöra sitt uppdrag vad gäller ny mässmusik och förnyad liturgisk musik, skriver gudstjänstutskottet.

Satsningen på undervisning ska vara långsiktig och systematisk, skriver kyrkolivsutskottet, som i stort stöder kyrkostyrelsens betänkande, men som understryka just det långsiktiga i satsningen.

Det är fyra perspektiv som särskilt behöver lyftas fram, anser utskottet. De är tillgänglighet, folkbildning, ideellt engagemang och delaktighet, samt anknytning till livsfrågor och evangeliet.

Församlingsnivån är avgörande för ett framgångsrikt arbete med lärande och undervisning, det skriver både tillsyns- och uppdragsutskottet och organisationsutskottet i sina betänkanden. 

Snarare än att ge ökade resurser bör man informera om det arbete som redan sker. Flerspråkiga ska ses som en resurs i församlingsarbetet, och undervisningsarbetet kan gärna samordnas med kyrkans verksamhet på den offentliga arenan, skriver organisationsutskottet.

Barns och ungas lärande och rätt till andlig utveckling ska prioriteras, understryker ekumenikutskottet understryker i sitt betänkande.

25 miljoner kronor mer ska gå till kyrkostyrelsens arbete med asylsökande och flyktingar 2020. Det föreslår ekonomiutskottet i ett utskottsinitiativ.

Förslaget lämnas i utskottets betänkande över skrivelsen Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2020-2022. I år anslogs 60 miljoner, för nästa år ingenting. En så tvär förändring är problematisk eftersom behoven ökar kraftigt på vissa håll i landet, anser utskottet. 

Ytterligare 6 miljoner kronor föreslås gå till programmet Social hållbarhet, fokus tillit och demokrati under åren 2020-2023, utöver den föreslagna kostnadsramen. Syftet är att ta tillvara resultaten av arbete med flyktingar i stift och församlingar

För att utreda utlandsförsamlingarnas verksamhet får kyrkostyrelsen 12 miljoner kronor extra under 2020-2021.

Det föreslår ekonomiutskottet i sitt betänkande över verksamhet och ekonomi för den nationella nivån.

Däremot anser utskottet inte att utlandsförsamlingarna kan få samma ekonomiska ram som föregående år – utlandsförsamlingarna måste också ta sin del av de ekonomiska åtstramningarna, anser utskottet. er och utarbeta dem till stöd för församlingarnas undervisning för alla åldrar, skriver utskottet. 

De förslag som två motioner lägger om klimatfrågor ryms också inom ramen för undervisning, anser förvaltarskapsutskottet.

Klimatfrågor och information om naturens rättigheter ska särskilt lyftas fram i programmet för lärande och undervisning, vill Anna Karin Hammar och Eva Nordung Byström. Det ligger rätt i tiden, anser utskottet, och stöder motionen.

Utskottet stöder också i praktiken motionsförslaget från Gunilla Franzén med flera om att ett samtalsmaterial tas fram som ska ge djupare förståelse för hur en kristen värdegrund leder till att man i församlingen och enskilt engagerar sig för en utveckling i linje med målen i Agenda 2030

Vilka faktorer är viktiga för människors upplevelse av gudstjänsten, och vilka metoder i gudstjänstarbetet är framgångsrika?

Det behöver utredas, skriver Sofija Pedersen Videke i en motion.

Fokus behöver nu ligga på gudstjänstens innehåll och kärna och en utredning skulle ge kunskap som behövs för att förnya och fördjupa gudstjänsterna, anser gudstjänstutskottet som därför stöder motionen.

Utskottet vill också att det ska skapas en sångsamling med svenskkyrklig teologi som kan tilltala unga. Det är en motion av Lisa Gerenmark med flera får också i praktiken utskottets stöd.

Kyrkostyrelsen har inget genomtänkt förhållningssätt till det ideella engagemangets betydelse inom uppdraget undervisning.

Det anser kyrkolivsutskottet, och stöder därför en motion av Anders Brunnstedt med flera som vill ha stöd till undervisning ledd av lekmän.

Utskottet stöder också i praktiken två motioner som efterlyser läroplaner för kyrkans undervisning. Kalla det i stället undervisningsplan