Hon kämpar mot extrema bosättare på Västbanken

Alice Kisiya, kristen palestinska, konfronterar en israelisk soldat på Västbanken

Alice Kisiya, kristen palestinska, konfronterar en israelisk soldat på Västbanken. Foto: AP Photo/Mahmoud Illean

Alice Kisiya har gripits två gånger av israelisk polis sedan augusti. Hon hävdar kristna palestiniers rätt i en infekterad markkonflikt.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Alice Kisiya, kristen palestinska, konfronterar en israelisk soldat på Västbanken

Alice Kisiya, kristen palestinska, konfronterar en israelisk soldat på Västbanken. Foto: AP Photo/Mahmoud Illean

Västbanken har hamnat i skuggan av krigen i Gaza och Libanon, men även där har motsättningarna skärpts. Många vittnar om att trycket på palestinier har ökat när ledande israeliska högerpolitiker understödjer bosättarrörelsens försök att över nya områden.

Några kristna palestinier som drabbats är familjen Kisiya. Bilderna på hur en ursinnig Alice Kisiya håller emot en judisk beväpnad bosättare har publicerats i bland annat magasinet Time och the Guardian. Familjen har fått ett brett stöd, bland annat Justin Welby, ärkebiskopen av Canterbury, har lyft fram familjens kamp och kallat vräkningen av dem för illegal och omoralisk.

Konflikt om samma mark

Det handlar om en stycke mark i ett traditionellt kristet område av Västbanken, Al-Makhrour. Familjen Kisiyas äganderätt till marken erkänns inte av israeliska myndigheter, då den inte är registrerad korrekt. Enligt nyhetssajten France 24 har privat mark på Västbanken hanterats på annat sätt, men bristen på registrering innebär ett kryphål för bosättarrörelsen.

I augusti förstördes familjens restaurang och marken förklarades för ett militärt skyddsområde som inte fick beträdas. Alice Kisiya och hennes familj har dock fortsatt kampen. I söndags stoppades deras bil av en bosättare och tumult utbröt.

- De slog oss och anklagade oss för att stjäla. Han försökte strypa mig och en annan bosättare slog min mamma, säger Alice Kisiya till Kyrkans Tidning.

Hon vägrar att ge upp

Polis tillkallades och hon och hennes mamma greps, men släpptes samma dag.

- Jag är inte rädd, jag har mina rättigheter och kommer att fortsätta att kämpa. Om inte armén var på plats så skulle jag kasta ut bosättarna, säger hon.

Hon är frustrerad och arg.

- Det var bosättarna som slog mig och min mamma, men det var vi som greps. Bosättarna är som maffian, de slåss och hotar, säger hon.

Hon menar att kristna palestinier på Västbanken är mycket utsatta, och hon fruktar att fler riskerar att förlora sin mark.

- Vi är en minoritet och de hotar att kasta ut oss. Det börjar med vår familj, men kommer att drabba fler. De vill kasta ut de kristna ur Betlehem, säger hon.

Interreligiöst stöd

Hon är tacksam för det internationella stödet, som hon menar är avgörande.

- Det är vårt enda vapen, att vårt fall uppmärksammas, och att medier rapporterar om det. Jag känner att det finns en solidaritet med oss, människor ser vårt och det palestinska folkets lidanden, säger hon.

Stödet kommer inte bara från andra länder.  Alice Kisiya har arrangerat interreligiösa bönesamlingar där kristna, muslimer och judar deltagit i solidaritet med familjen.

- Jag planerar för en ny interreligiös samling, där vi planterar ett träd som en ersättning för de träd som dragits upp.

Fakta: Bosättarrörelsen

Enligt Förenta nationerna finns det cirka 465 000 bosättare på Västbanken, alltså israelisk-judiska medborgare som lever på palestinska områden. Vissa av bosättarna tillhör extrema rörelser, som ser som sin uppgift att expandera de judiska bosättningarna på Västbanken och även starta nya i Gaza. De har stöd av ministrar i den israeliska regeringen, som den nationella säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir.

Källa: Utrikespolitiska institutet