Hopp om fred livsviktigt för kristna palestinier

– Vi kristna är omkring två procent av palestinierna i Israel och en procent i Palestina 15 procent av palestinierna i exil är kristna, säger Sani Ibrahim Azar.

Han är biskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet, ELCJHL. Kyrkan har omkring 2 000 medlemmar i sex församlingar.

Han berättar att när kyrkoledarna i Mellanöstern möts är det de kristnas fortsatta existens i området som står överst på dagordningen.

– Tilltron är borta. De kristna i Irak har flytt, många av Syriens kristna har flytt, i Egypten har kopterna varit pressade. Detta har hänt efter den arabiska våren. Tanken var god, man ville skapa en demokratisk förändring, men utvecklingen tog en annan riktning och efter den arabiska våren har de kristna fått lida. De politiska problemen blev ett religiöst problem.

De palestinska kristna i Israel och de palestinska områden lever under ett politiskt tryck, men de har religionsfrihet, säger han.

– Men när kriget i Syrien började och de islamistiska terrorgruppernas inflytande växte blev de kristna palestinierna oroade och många övervägde att flytta. Det fanns tendenser till hot mot kristna, men hoten riktades också mot andra muslimer. Efter en tid blev det tydligt att religionen inte skulle skapa splittring bland oss palestinier. Det är mer som förbinder oss än skiljer oss åt.

Har kriget i Syrien påverkat palestiniernas situation?

– Det som påverkat vår situation och oroat oss är den nya lag som betonade att Israel är en judisk stat där beduiner, kristna och muslimer inte är fullvärdiga medborgare. Och när Jerusalem utropas till Israels huvudstad, vad blir då vi kristna som bor i det ockuperade Jerusalem?

Historien har lärt oss att högern är de som skapat fred. De har kraften att ta steg mot fred. Det hoppas jag på. 

Biskop Sani Ibrahim Azar säger att hans kyrka vill ha en tvåstatslösning: en israelisk och en palestinsk stat och ett delat Jerusalem.

– Men i praktiken är en tvåstatslösning med två självständiga territorier omöjlig, säger han.

Ungefär 10 procent av Västbanken upptas av israeliska bosättningar, fler än 600 000 personer är bosatta där. Det finns ingen vilja bland de israeliska politikerna att lämna bosättningarna.

– Och nu när man har lagstiftat om att Israel är en judisk stat så kan man inte gå med på en enstatslösning – en stat för både judar och palestinier. Den lösningen hade jag föredragit, men nu hoppas jag på en lösning med två stater utan gräns emellan, utan separationsbarriär, utan första, andra och tredje klassens medborgare, alla med rösträtt, alla med en egen röst och framtid.

Men vilka är förutsättningarna för fred? Inför det israeliska valet verkar ingen tala för för en fredskompromiss.

– Det blåser högervindar men historien har lärt oss att högern är de som skapat fred, med Jordanien och med Egypten. De har kraften att ta steg mot fred. Det hoppas jag på.

Är förutsättningarna goda för fredsförhandlingar?

– Hur länge kan man behålla ett problem olöst? Varken palestinier eller israeler vill leva hela sina liv i den här situationen. Det är lättare att förhandla nu än när vi befinner oss i krig med varandra.

– Finns det en vilja, finns det en väg, men man kommer inte till vägs ände utan kompromisser. Det finns ett pris och båda parter måste betala.

Hur påverkas situationen av USA:s flytt av sin ambassad till Jerusalem?

– Jag är fruktar att USA ska skapa en lösning på stadens problem och glömma människorna som bor där. I framtiden ska vi kunna bo tillsammans i Jerusalem. Frågan är om det löser problem om man öppnar ambassader, eller om det lägger hinder i vägen för freden?

Vad kan kyrkor i andra delar av världen göra för er?

– Det är viktigt att känna att vi är en del av den världsvida kyrkan. Så när människor kommer på besök ska man inte bara se på stenarna utan möta oss också. Kom och fira gudstjänst.